Bättre samverkan och möjlighet att förebygga sjukdomar är några av de saker som den här filmen tar upp och som beskriver en framtida sjukvård.
Bättre samverkan och möjlighet att förebygga sjukdomar är några av de saker som den här filmen tar upp och som beskriver en framtida sjukvård.
Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig i ändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. För två veckor sedan genomfördes Alec 2010 (Arctic Light e-He@lth Conference) i Luleå och detta var ett av de teman som diskuterades. Det faktum att hälften av alla människor i åldern 65 år och uppåt som någonsin levt på jorden – lever just nu, kommer innebära en ytterligare ökad belastning för sjukvården.
Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.
Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF (Bastjänster för informationsförsörjning) och NPÖ (Nationell patientöversikt), vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården.
Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.
Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:
Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.
På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.
Så vad väntar vi på!? Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!
Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig i ändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. Förra veckan genomfördes Alec 2010 (Arctiv Light ehealth Conference) i Luleå och detta var ett av de teman som diskuterades. Det faktum att hälften av alla människor i åldern 65 år och uppåt som någonsin levt på jorden – lever just nu, kommer innebära en ytterligare ökad belastning för sjukvården.
Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.
Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF och NPÖ, vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården. [skriv ut vad det är]
Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.
Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:
Kroniskt sjuka måste till en högre grad kunna sköta och följa upp sin vård med hjälp av telemedicinska tillämpningar (sensorer i hemmet som kommunicerar med sjukhuset).
Många patienter kan skrivas ut tidigare med monitorering i hemmet.
Patienterna blir mer och mer pålästa, och med interaktiva vårdråd på nätet kan ökad självhjälp ges.
En större satsning på friskvård där individer i riskzoner (högt blodtryck, högt kolesterol etc.) själva kan mäta och följa upp hur kostråd och motion direkt påverkar den egna hälsan.
Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.
På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.
Så vad väntar vi på!? Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!
På IBMs seminarium om Smartare hälso- och sjukvård för några veckor sedan frågade vi representanter från vårdsverige om exempel på bra existerande lösningar inom sjukvården och vad de hade för visioner för framtiden. Nedan kan du se några av svaren.
”Usel tillgänglighet i svenska vården”, var rubriken på en artikel Dagens Nyheter publicerade 28 september. Artikeln baseras på en sammanställning gjord av Health Consumer Power House och visar att Sverige halkat ner till en åttonde plats bland 33 europeiska länder.
Det som framförallt ger Sverige det sämre betyget är de långa väntetiderna och de långa vårdköerna, som inte blivit bättre trots initiativ som kömiljarder och vårdval.
Intressant är också att vårt grannland Danmark är det land i Europa, som efter Nederländerna, får högsta betyg för landets sjukvård. Det är många likheter mellan hur de olika nordiska länderna bedriver sjukvård. Så, varför har de lyckats så bra i Danmark?
För några veckor sedan hade vi ett seminarium på IBM med temat, Smartare hälso- och sjukvård. Där diskuterades bland annat erfarenheterna från Danmark och deras förmåga att implementera en strategi för eHealth i landet. Många känner till att Danmark var tidigt ute med att använda IT för att förbättra sin vårdprocess. Danmark var till exempel först ut med att lansera en nationell hälsoportal för både vårdgivare och patienter. Kanske är det just därför man nu kan se effekterna av en vård som möter dagens behov? En tydlig strategi för eHealth där även implementeringen styrts centralt för att säkra nyttoeffekterna.
På seminariet fick vi också ta del av spännande information från de danska regionerna, där:
Vi fick också se siffror från det danska finansministeriet som visade på de positiva effekterna av sms-påminnelser för sjukbesök. Genom att få en sådan påminnelse glömde 30 % färre patienter bort sina bokade tider, vilket sparar nästan 18 miljoner Euro årligen för den danska staten.
Visst är det tråkigt att se att Sverige tappar placeringar när det gäller vårdens tillgänglighet, men samtidigt är kanske en av förklaringarna att Danmark varit före oss att dra full nytta av IT i vården. Enligt indexet håller Sverige en fortsatt hög vårdkvalitet. Låt oss hoppas att vi snart kan se ett trendbrott när det gäller tillgänglighet, tack vare en bra styrning och implementering av den nationella IT-strategin för hälso- och sjukvård!
Hur tror du att vi kan förbättra den svenska sjukvården?
48 % tycker att sjukvårdsköer är den kö som är mest angelägen att korta i samhället idag. På andra plats kommer trafikköer, med 22 %. Detta framkom i den enkät som vi på IBM genomfört i samarbete med Svenska Dagbladet i slutet av juni.
– Välj ett problemområde i samhället:

Vi frågade också om IT kunde bidra till att korta köerna. Den allmänna tilltron till vad IT kan göra är inte så jättestor. Bara 50 % tror att IT kan spela någon roll för att korta vårdköerna.
- Här kan du välja fler alternativ.

Då är det ju extra spännande att läsa artikeln om E-hälsa i SvD igår, som precis som vi på IBM hävdar att det går att korta köer, spara pengar och rädda liv med en utökad användning av IT på rätt sätt i vården. Artikeln beskriver att miljontals vårddygn kan frigöras enbart genom att införa elektroniska journaler och att det i Sverige skulle det gå att hantera 370 000 ytterligare besök på vårdcentraler med ökad användning av IT i vården, så kallad E-hälsa.
Det låter kanske konstigt att IT kan ha så stor påverkan, men som så mycket annat i samhället, kan IT göra att tillgången på information blir bättre och snabbare, vilket faktiskt spelar stor roll i vården. Genom att läkare via elektroniska journaler kan få tillgång till all tillgänglig hälsodata om en patient kan bidra till en säkrare diagnos och effektivare behandlingar. Äldre sjuka kan via IT-system kontinuerligt överföra hälsodata till behandlande personal, så att patienten kan fortsätta bo hemma. Och inte minst i forskningen på läkemedel och behandlingar kan IT komma till hjälp för att få snabbare och säkrare resultat, som exempelvis World Community Grid-projektet för att hitta en behandling mot barncancer.
*Enkäten genomfördes 17 juni-2 juli, 2009 och var ett samarbete mellan IBM Sverige och Svenska Dagbladet. Totalt 972 personer besvarade enkäten som fanns på ensmartareplanet.se.
Jag heter Stefan Ohlsson och jag jobbar med hälso- och sjukvårdsområdet på IBM. I onsdagens Dagens Nyheter skrevs om ett bonusinitiativ för läkare, som premierade många och korta patientbesök. Ett resultat av bonussystemet hade blivit att patienter i vissa fall fått träffa läkaren i 3-4 minuter. Flera patienter kände att de inte hann uppfatta vad läkaren sa, för att det gick så fort, berättas det i artikeln. Jag tycker att läkare ska få all den uppskattning de förtjänar och med det fria vårdvalet så kommer troligen kombinationen av bra vårdkvalitet och effektiv behandling avgöra om patienten väljer samma vårdgivare igen.
Ett intressant initiativ är Karolinska sjukhuset, som anpassat verksamhetsprocesserna efter patienterna, istället för tvärt om.
Tre viktiga områden för att ge vård av högre kvalitet och samtidigt korta vårdköerna:
1) Förbättra kommunikationen i vården och säkra att nödvändig information finns tillgänglig vid vårdtillfället (för att t.ex. slippa omtag av en nyligen gjord röntgenundersökning)
2) Anpassa verksamhetsprocesserna utifrån dagens förutsättningar där informationen finns tillgänglig överallt (flytta runt informationen – inte patienten)
3) Få patienten mer delaktig i vårdprocessen (ingen känner symptomen bättre än patienten själv)
IBM är delaktiga i flera smarta sjukvårdsprojekt som adresserat de här punkterna, bland annat i samarbete med Google, för exemplifiera hur man kan övervaka en patient i hemmet. För att göra denna lösning tillgänglig för andra portaler och journalsystem så är den byggd på öppna standarder och öppen källkod. Det nationella projektet Vården på Webben är ett annat intressant initiativ som vi tror kan bli en viktig samlingsplats för all hälsorelaterad information.
När vi på IBM var med på Vitalismässan i Göteborg, så blev det tydligt att det är många som ser stor potential att göra sjukvården smartare. Titta gärna på filmen och lyssna på alla smarta inlägg!