I den här filmen kan du höra några nyheter om och av IBM som bidrar till en smartare värld. Det handlar både om ett smart vattenprojekt på Malta, hur optik integrerats i kretsar för snabbare superdator, sociala verktyg i företag och inte minst, en intervju med Åke Freij om hur han ser på innovation inom bank- och finansvärlden.
Postat av:
Postat av:
Inlägg märkta ‘Innovation’
TV-premiär för Watson-datorn på Jeopardy
20 december, 2010(uppdaterad 14/1)
― Välkommen in i spelet, Watson.
Som mycken god science fiction, är TV-serien Star Trek känd för att ha förutspått eller inspirerat till tekniska landvinningar. Motorolas första mobiltelefon i ”musselskalsdesign” inspirerades t ex av kommunikatorerna. När seriens kapten Kirk frågar datorn om en bit information om den planet de ligger i omploppsbana runt, så använder han naturligt språk, och får ett relevant svar. Jämför det med den vanliga situationen på nätet idag, där en sökning bygger på enkla nyckelord, där det man får tillbaka är en lång lista av länkar utan förståelse av sammanhanget som frågan ställts i, och sedan får man leta efter svaret själv.
Vill man göra stora genombrott får man fokusera på en stor utmaning. Sedan (åtminstone) 1960-talet var en sådan utmaning att skapa en dator som kunde slå en mänsklig stormästare i schack, och 1997 slog IBMs schackspelande dator, Deep Blue, världsmästaren Garry Kasparov.
Nu är en utmaning att försöka bygga en dator som kan svara på frågor lika bra som den kapten Kirk har tillgång till i Star Trek. När man antar sådana utmaningar är det bra att ha ett väldefinierat mål att fokusera runt, och som klar indikation på om man lyckats. För Deep Blue var målet att vinna en riktig schack-match mot en världsmästare. Det nya målet – att vinna i Jeopardy – är på ytan en mindre glamorös bedrift, men är trots detta ett mycket svårare problem än att spela schack väl. I mitten av februari 2011 är det dags för Watson som första dator någonsin att utmana människor i Jeopardy. För att göra testet relevant får Watson tävla mot två av programmets mest framgångsrika tävlande någonsin, Ken Jennings som vunnit 74 tävlingar på raken under perioden 2004-2005 och Brad Rutter, som vunnit mest pengar någonsin i Jeopardy – mer än tre miljoner dollar.
IBMs forskare har under fyra år utvecklat och tränat Watson. Den största utmaningen ligger i att skapa ett datasystem som kan utmana människans förmåga att snabbt, korrekt och tillförlitligt svara på frågor formulerade som människor är vana att uttrycka sig. Datorn måste inte bara förstå vad som sägs utan också kunna hantera både ironi, gåtor, underfundigheter och andra knepigheter som människor behärskar, men som datorer traditionellt sett inte hanterar så bra. Watson måste också ha kunskap inom en ofantlig mängd områden, som maträtter, populära tv-personligheter, historia och ordspråk, då datorn inte får ha någon anslutning till internet under tävlingen.
På kort sikt kommer tekniken bakom Watson också kan få användning i t ex sjukvård, för att bistå läkare att ställa diagnoser, genom att datorn kan gå igenom och analysera stora datamängder. Andra användningsområden är för kundservice på nätet eller andra former av informationstjänster.
Och nej, detta är inte HAL från Arthur C Clarkes bok/film ”År 2001″. Watson har inget medvetande, och att skapa en tänkande dator är heller inte meningen. Watson och Jeopardy-utmaningen är ett sätt att ta fram nästa generations sökverktyg som är bättre anpassade efter hur vi människor skulle vilja söka, än vad dagens sökmotorer är.
Något som skall bli riktigt spännande i fortsättningen är att se hur tekniken bakom Watson klarar sig på andra språk än engelska. För inte nog med att vi människor använder språk på ett rikt och för datorer svårbegripligt sätt i vardagslag, hur vi tänker påverkas enligt Lera Boroditsky faktiskt av vilket språk vi talar.
Ett annat intressant exempel på en söklösning inom ett avgränsat område som strävar efter att ge ett svar, snarare än lista på länkar, prova Wolfram Alpha. Stoppa t ex in en enkel andragradsekvation ”root of x^2-6x+5″.
Jag rekommenderar starkt videon Building Watson:
Postat av:
Kategorier:
Innovation
Innovation
Inlägg märkta ‘Innovation’
Frekvenser frekventa i grafen
10 december, 2010Årets Nobelpris i fysik belönade upptäckten av egenskaperna hos det supertunna kolmaterialet grafen. Vad kan man ha det till i praktiken? Grafens egenskaper är sådana att man bland annat kan bygga transistorer som arbetar med mycket hög frekvens. Detta visade också IBMs forskningslabb i februari i år med transistorer som hanterade frekvenser på 100GHz.
Nobelpristagarna visade också prov på innovationsförmåga. Att grafen skulle ha intressanta egenskaper hade andra räknat ut redan 1947, men det krävdes smart användning av tejp, för att visa att materialet kunde skapas och vara stabilt. När IBM-forskarna byggde transistorn använde de en annan metod, mer anpassad för industribruk.
För en pedagogisk genomgång, fler frekvenser, och fler användningsområden, rekommenderar jag Per Delsings inslag på UR.
En rolig detalj är att en av pristagarna, Andre Geim, också vunnit ”parodinobelpriset” Ig Nobel Prize år 2000 för att han leviterat grodor med starka magneter.
Stor grattis till Andre Geim och Konstantin Novoselov!
Jag passar på att i förbifarten nämna att IBM genom åren kan stoltsera med inte mindre än fem nobelpristagare.
Postat av:
Inlägg märkta ‘Innovation’
Innovationer i finansbranschen – gör de nytta?
8 december, 2010Det finns inflytelserika röster som hävdar att det nya som skapas i finansbranschen inte gör någon riktig nytta för samhället (t ex Barack Obamas rådgivare, Paul Volcker). Det verkar som om allt dåligt i världen är bankernas fel, och att alla produkter och tjänster endast syftar till att ge direktörerna bonus. I bästa fall kan bankomaterna anses vara en lyckad innovation… Är det så? Eller kan ett annat svar finnas under ytan? 
För att finna svaret på dessa frågor gick vi ut och frågade aktörer i branschen: hur jobbar ni med innovation, och hur uppstår innovationer i finansbranschen? Resultatet av denna studie, som jag är författare till tillsammans med min kollega Christian Bieck, finns nu redovisade i en rapport från IBM Institute for Business Value - Solving the innovation puzzle: A framework for consistent innovation in banking and insurance”.
Resultaten i studien är både väntade och överraskande. Ett väntat resultat är att de flesta innovationer i branschen är små ihärdiga förbättringar bakom scenen, som ingen ser, men som ger stora mervärden över tid. Ett exempel är automatisering av processer. En annan väntad slutsats: teknik skapar oftast de stora förändringarna i branschen, medan företagets egna processer ofta ger innovationer inom den etablerade affärsmodellen. Några oväntade upptäckter: kunder ger inte impulser till stora förändringar. De tenderar att begära samma saker (fast bättre och billigare). Har företagen en övertro på att deras kunder ska ge idéerna till det nya och fantastiska? Lagar och regler skapar ofta stora innovationer, trots att de vid första anblicken ska vara förhindrande. Jobbar ni aktivt med att förstå vad de nya reglerna kan ge er för möjligheter?
Hur ska då företagen i branschen visa att man i framtiden kan skapa värdefulla innovationer? Vi föreslår fyra rollmodeller (arketyper) för detta arbete:
1) standardbyggare – de stora företagen kan proaktivt skapa och utveckla reglerna i branschen för att gynna alla aktörer
2) lösningsarkitekt – stora företag kan utnyttja teknikresurser och mängden av kundinformation för att skapa gränsöverskridande lösningar (produkter och tjänster)
3) kundadvokat – små företag har korta beslutsvägar från kunden, och kan agera snabbt för att ge kunden det bästa
4) teknikanvändare – skapa experiment med ny och billig teknik, som kan ge nya oväntade lösningar.
Skulle ni kunna tänka er att testa en av dessa rollmodeller? Vad krävs för att arbeta på detta sätt? Kan finansbranschen på detta sätt visa att det finns stor innovationskraft under ytan?
Postat av:
Inlägg märkta ‘Innovation’
IBM Research på turné med utställning i Kista
25 november, 2010Nobelprisad ryggrad på besök
Tidningen CIO Sweden uttryckte det väl: ”IBM forskar för att överleva” . Forskningsavdelningen IBM Research är en del av företagets ryggrad. Till skillnad från vackra ögon och en talande mun, är det inte alltid lätt att se vad ryggraden gör, men det brukar bli rätt uppenbart när den saknas.
Som tur är för oss som gillar att se och ta på saker är en utställning från IBM Research på turné, och befinner sig just nu på IBM Forum Nordic i Kista Entré. Den visar på flera olika aspekter av den forskning som bedrivs på IBM Research, med viss tonvikt på vad vårt närmaste forskningslabb i Zürich har jobbat med de senaste åren.
Här finns exempel från hälsovård, med den visualiserade patientjournalen (som numera återfinns i ett spin-off företag som heter Nhumi), och från säkerhet kring bankärenden med säkerhetsstickan ZTIC (som också visar på snygg fysisk design – allt från IBM är inte svarta lådor). Vi visar gröna innovationer, såväl i datahallen som inom elbilar och vindkraft (Edison), och återanvändning av skräp från halvledartillverkning för att bygga solceller är representerade. Dessutom visas animeringar av de osynliga virvlar som bildas runt flygplansvingar, och hur dessa skall kunna minimeras med hjälp av avancerade beräkningar på superdatorer för att på ett säkert sätt öka kapaciteten på våra flygplatser.
Så om du är kund eller partner, varför inte be om en rundtur i utställningen nästa gång du besöker Kista Entré-kontoret?
En liten varning dock: Ibland när man försöker vara pedagogisk snubblar man. Det lilla leksakståget som drivs av solceller var nog tänkt för hobbybruk och inte för non-stop demonstrationer och höll inte direkt industrikvalitet. Tåget gick sönder och den svenska importören har gått i konkurs, så reservdelar är svåra att hitta. Så bli inte alltför besviken om det lilla tåget står stilla – det kan jag som flitig tågresenär säga bara är en alltför verklighetstrogen simulering…
IBM fortsätter fokusera på forskning, och jobbar gärna tillsammans med våra kunder för att sätta forskarna i hårt, verklighetsnära, innovativt arbete. Har du/ni en lämplig utmaning?
Kategorier:
Smartare handel & commerce
Smartare handel & commerce
Inlägg märkta ‘Innovation’
Mobila betalningar kan blomma med en fungerande affärsmodell och öppen innovation
3 november, 2010Scandinavian Retail Forum (SRF) slog upp sina portar för allra första gången för två veckor sedan och ett nytt retail forum såg dagens ljus. Bedömt utifrån mängden deltagare som kom till konferensen så finns det behov för branschen att träffas ännu mera för erfarenhetsutbyte och inspiration, och SRF med organisationen Dagens Handel bakom eventet, kanske tydligare än någon annan konferens de senaste åren ställde slutkunden i fokus – ett avgörande perspektiv som jag ibland tycker att branschen missat när ekonomin fått styra på sistone.
Mitt eget största intresse var ändå sessionerna kring mobila tjänster, där frågan om betalningar var huvudfrågan. Det är fräscht att se att det visst finns initiativkraft och världsledande idéer ifrån Sverige, där företag som Mobiento och Payex tillsammans med Telia berättade om sina satsningar och visioner för framtiden.
Men i grund och botten är frågan om mobila betalningar inte en fråga om teknologi och kommunikation, inte ens en fråga om snitsiga appar som lockar användare. Utmaningen som hela spektrumet av operatörer, service providers, banker och kortbolag måste anta handlar om en fungerande affärsmodell. Utmaningen ligger i gemensamma satsningar kring öppen innovation, att riva ner murar som stänger in konsumenter och kortsiktiga egna vinningar för att hela ekosystemet av aktörer kring mobila tjänster ska kunna blomma. För innan det blommar är det ingen kund som ser det vackra i möjligheternas dal.
En teknologisk innovation som mobila betalningar vänder upp och ner på gamla strukturer, utmanar befintliga lösningar och möter motstånd av reaktionärer som jämför äpplen med päron. För att komma igenom allt motstånd som finns behöver gemensamma krafter driva fram en rikedom av mobila tjänster som tillsammans kan störta det som idag försvaras. Hade Apples Iphone haft någon som helt större framgång utan sin Appstore och alla hundratusentals appar som skapar värden av den gemensamma teknikplattformen? Det är bara kring öppen innovation som värdet för mobila tjänster och betalningar har sin möjlighet att bli verklighet.
Det kommer att ske, och det är dags för marknadsförare att börja räkna ut vad som kommer hända med saluföring när mobiltelefoner ersätter kreditkort som betalningsform!
Håll i hatten!
Postat av:
Inlägg märkta ‘Innovation’
Organisera för innovation
28 oktober, 2010
Vi är alla rörande överens om att innovation är viktigt, eller hur? I mina tidigare inlägg har jag skrivit om att det finns olika sorters innovation och att innovation kommer från olika källor. Men, man ska också organisera för innovation. Hur man gör det beror på vad man kan och vilken sorts innovation man vill skapa.
Här är några enkla steg:
- Börja med att tänka på vad företaget är bra på. Är det kundkontakter, administration, teknik eller något annat? Svaret på den frågan kan ge en indikation på var ni kommer att hitta era framtida innovationer. För att bedöma företagets framgångsområden kan det vara till hjälp att använda en analysmodell. Ett exempel är IBMs Component Business Model (2), som ger insikt i var man kan ha störst chans att hitta innovationer.
- Sen bör ni definiera vilken sorts innovation ni vill skapa. En liten förändring inom existerande ramar kräver en viss sorts kompetens och en stor genomgripande förändring i hela affärsmodellen kräver en annan (1). Med hjälp av svaret i punkt ett kan ni börja besvara denna fråga. Är ni bättre på teknik och lagar relativt kunder och interna processer kan ni satsa på mer radikala innovationer. Annars är min känsla, baserad på egen forskning inom finansbranschen, att ni kommer att arbeta med mer inkrementell innovation.
- Det måste finnas en struktur för att välja vilka innovationer som ni ska satsa på. Om detta saknas kommer slumpen att avgöra vad som utvecklas och inte. För att kunna välja vilka innovationer man ska satsa på krävs en struktur för innovationsinsamling (d.v.s. att alla tänkbara alternativ finns tillgängliga). Med detta som bas kan man sedan skapa en urvalsprocess för att välja de innovationer som passar bäst. Ett exempel på verktyg för detta är IBMs Rational Focal Point (3).
- Om ni anser att innovation är viktigt måste denna fråga få ett konsistent fokus och ni måste investera. För att klara det måste organisationen vara stabil och arbeta med både stöd och mätning. “Det som mäts blir gjort” säger en gammal kliché. Även om mycket som inte mäts blir gjort är det enligt min erfarenhet sällan det finns ett sammansatt mätsystem på plats för innovation. Detta kommer jag att skriva mer om vid ett senare tillfälle.
Sammanfattningsvis: Innovation är egentligen inte så svårt att uppnå om man förstår att det finns olika perspektiv på både mål och medel för att uppnå den.
Länkar:
(1) The ambidextrous organisation – Tushman et al
(2) Component business modeling – IBV white paper https://www-935.ibm.com/services/us/imc/pdf/g510-6163-component-business-models.pdf
(3) Rational Focal Point http://www-01.ibm.com/software/awdtools/focalpoint/
Postat av:
Inlägg märkta ‘Innovation’
Vetenskap som passion
12 oktober, 2010Jag har nästan 400 000 kollegor på IBM. Det är ganska mäktigt. Jag imponeras av dem och jag tycker de är fantastiskt duktiga och kunniga. För några veckor sedan träffade jag dock en person som verkligen stod ut lite extra. Han heter John Cohn. John är forskare inom integrerade kretsar och har varit ansvarig för utvecklingen inom EDA-teknik (Electronic Design Automation). 2006 utnämndes han till IBM Fellow. Det är vår högsta tekniska ”titel” inom teknikområdet och ger honom möjlighet att utveckla egna projekt och få utlopp för kreativitet på nya sätt.
För John Cohn har det inneburit att han kunnat ägna ännu mer tid åt det som han verkligen brinner för – att sprida vetenskap och teknik till barn och unga.
John som den rappande ingenjören i videon Engineering in paradise ger en fingervisning om hans förmåga att väcka barn och ungas intresse:
Det började med att John, som själv kallar sig en riktig vetenskapsnörd, gjorde experiment tillsammans med sina egna barn. Han upptäckte snart att barnen och deras kompisar blev intresserade av att förstå hur världen och tekniken hänger ihop. Han utvecklade experimenten till ett helt föredrag och blev också inbjuden till skolorna i området han bodde, för att tala om vetenskap och teknik. Det hela växte och nu har han utvecklat ett koncept som han reser över hela USA med och även runt om i världen och visar.
John upplever att barn är väldigt medvetna om de stora problem vi har i världen och känner ett stort engagemang i att lösa dem. Huvudtanken i Johns föredrag är att visa vad som är coolt med vetenskap och hur forskning och teknik faktiskt kan bidra till att lösa de stora problemen i världen. Hans tanke går också hand i hand med IBMs syn på att teknik och IT kan bidra till en smartare värld, att rena vatten, att hitta botemedel för sjukdomar och att bidra till att lösa trafikinfarkterna i många städer. Videoklippen med John Cohn under rubriken Mad Science visar på detta.
Under de drygt femton åren som vår IBM Fellow har varit ute bland barn och unga och missionerat har han fått många med sig i att, som han själv uttrycker det, se ”that science is assum and beautiful”.
Postat av:
Inlägg märkta ‘Innovation’
Solvency 2 – hot eller möjlighet för svenska försäkringsbolag
30 september, 2010En solig dag i Stockholm i september träffades ett antal försäkringsbolag, samarbetspartners och IBM för att diskutera vad Solvency 2i (S2) innebär. Intresset var stort och det är tydligt att branschen är i ett läge där det är viktigt att förstå vad reglerna konkret innebär. Jag ska berätta lite vad som diskuterades på mötet och reflektera över det.
S2 består av tre pelare: riskhantering, riskmätning och rapportering. Anledningen till att man genomför detta projekt är att öka kundernas förtroende för försäkringsbolagen.
Projektet är komplext och det är viktigt att sätta rätt ambitionsnivå. Vi gjorde en handuppräckning kring hur många som hade en beslutad ambitionsnivå. Ingen räckte upp handen! En deltagare sa: ”Vi har inte en gemensam syn på vad som är målet. Det jobbar vi med nu, och det är svårt.”
I alla projekt är sponsorskap viktigt. För S2 är det helt nödvändigt. En talare sa: ”utan ledningens stöd är det bättre att gå hem och dricka ett glas gott vin”. Det behövs inte bara ord, det behövs resurser. En annan delgav oss följande: ”Vi får inte loss folk till projektet! Hur ska vi kunna leverera då?”
Jag hävdar att förändring av regler innebär möjligheter för innovation. Det kan dock vara knepigt att förstå hur dessa möjligheter ska tillvaratas. Jag tycker att det är viktigt att fundera på möjligheter och inte bara följa reglerna (”compliance” på engelska).
En diskussion visade att arbetet bedrivs i silos: affär och IT, risk, finans och aktuarie, m.fl. Alla har olika språk. Ett ”business glossary” är en brobyggare för att dessa dialekter ska förstå varandra. En deltagare bekräftade just detta: ”Det är svårt att få projektdeltagarna från affärsverksamheten att känna igen sig. Hur kan vi uppnå det?
En observation är att många S2-projekt hos försäkringsbolagen jobbar med rapporter. Om inte grundkvaliteten på datan är god nog blir resultatet som att ”visa upp ett ansikte man inte har”. Min erfarenhet är att stora delar av datamängden i verkligheten är smutsig och att det är dyrt att ”tvätta data. Datatvätt står ofta för 70-80% av kostnaden i ett projekt. IBMs syn är att det tråkiga är det viktiga.
Jag har beskrivit flera utmaningar i samband med S2. Den goda nyheten är att IBM har en lösning som kan hjälpa till. Den består av rapporteringsstöd, en verksamhetsmodell, ett ”lexikon”, ett verktyg för datahantering samt hjälp att integrera till kringliggande system
Vi kan visa hur man löser Solvency II vid ett besök på vårt lösningscenter i LaGaude utanför Nice i Frankrike.
Jag tror att det finns stora möjligheter för de svenska försäkringsbolagen i och med S2. Dock får vi inte underskatta det ”hot” som projektet innebär för redan ansträngda organisationer.
iSolvency 2 är ett nytt regelverk för de Europeiska försäkringsbolagen. Det ska vara implementerat senast 2012.
Postat av:
Inlägg märkta ‘Innovation’
Digitalisering av en litteraturskatt
23 september, 2010Har du läst Karl von Eckartshausens Magic: Principles of Higher Knowledge? Nej, tänkte väl just det. Den kom ut 1788, men var på väg att förstöras vid en brand på bayerska statsbiblioteket i mars 1943. För att öka möjligheten att spara och tillgängliggöra unika bokverk samarbetar IBM med EU och ett flertal bibliotek, forskningsinstitutioner, universitet och företag i ett digitaliseringsprojekt kallat IMPACT (IMProving ACcess to Text). I projektet ingår att skapa digitala kopior av historiskt viktiga texter samt att göra dem tillgängliga och sökbara på nätet.
Foto: boltron
I IMPACT kombineras OCR-teknik (Optical Character Recognition), som gör att texter på papper kan scannas och översättas till digital text, med ”crowd computing”, som är en teknik för att dela kunskap för ökad förståelse och effektivitet. OCR är en etablerad teknik för samtida texter. Det blir dock mer komplicerat med gamla texter där typsnitten ofta är unika och ibland sirligt utsmyckade och texten med åren blivit suddig och blekt. En ytterligare komplicerande faktor är att stavningar och ord ändrats över tiden och därför behöver ytterligare intelligens för att kunna förstås och registreras. Den nya tekniken som används i IMPACT innebär att felen minskar med 35 procent.
IBMs forskare i Haifa har bland annat skapat ett sätt där stora mängder frivilliga verifierar korrektheten i de digitaliserade texterna, vilket givit systemet möjlighet att ”lära” sig av de rättningar som görs i texterna. Dessa tekniska landvinningar har gjort att digitaliseringsprocessen snabbats upp avsevärt. I genomsnitt tar det fyra timmar att skriva in en liten bok manuellt. Med vanlig OCR-teknik och manuella rättningar tar det ungefär en timme att skapa en digital text av samma bok. Med den teknik som IBM-forskarna adderat till projektet har tiden kommit ner till 30 minuter. Forskarna tror också att denna tid kan halveras när systemet ”lärt sig” mer.
-
Kategorier
- Affärsanalys
(19) - CSR (14)
- En smartare planet (136)
- Innovation (62)
- Molntjänster (12)
- Smartare bank & finans (27)
- Smartare förvaltning (18)
- Smartare handel & commerce (32)
- Smartare marknadschef (7)
- Smartare sjukvård & Life Science (38)
- Smartare städer (40)
- Smartare transport (42)
- Social Business (8)
- Affärsanalys
Prenumerera
Smarter Planet som konstgalleri
Hela bloggen