Inlägg märkta ‘Innovation’

Information och innovation: en omöjlig kombination?

25 januari, 2012

Visst skulle man kunna tro att ju mer information man har alltid borde underlätta arbetet med att skapa innovativa lösningar? Ju mer man vet desto bättre kan man ju bli!?

Men det finns en hake: ju mer man vet om något desto mindre vet man om allt annat. Detta kallas “path dependency” eller “organisational inertia”. Människor och organisationer tenderar att skapa en världsbild och hålla sig till den. Den innovation som kommer ur denna struktur blir oftast nya saker inom ramarna för den organisation och de produkter som redan finns.

Hur kan information användas till att sticka hål på den bubbla av kunskap som mer av samma information skapar? För detta krävs en medveten strategi och handlingar som “rör om i grytan”. En intressant idé är att störa med flit. Detta kan kallas “pertubation”. Vad detta innebär är att man medvetet stör en fungerande struktur genom att föra in ny information och nya perspektiv som tvingar till nytänkande. Ett exempel på detta är Toyota, som beskrivs i ett “working paper” från Harvard. Där pekar man på både operativa (t ex minskade buffertlager) som strategiska (kan vi skapa en lyxbil?) “perturbations”.

Kan ni i ert företag arbeta med “information perturbation”? Vilken information skulle då föras in i existerande beslutsprocesser? Vem ansvarar för detta arbete? Hur tar ni hand om resultaten? Att gradvis testa detta kan göra att den ökade informationsmängden skapar mer innovation än nu!

Postat av:
Kategorier:
Innovation
Etiketter:

Inlägg märkta ‘Innovation’

Processer – ett hinder för innovationsarbetet?

18 januari, 2012

Många organisationer driver idag projekt inom området BPM (Business Process Management). Ofta förväntar man sig att dessa projekt ska generera innovation. Men: är detta en realistisk förväntan? Mitt svar är NEJ… men samtidigt JA!

Varför ska man inte förvänta sig innovation av dessa projekt? I grunden gör dessa initiativ att man bygger en struktur och mall för hur man ska se på världen (dvs vad man ska titta på och hur man ska bete sig). Ju mer man definierar detta, desto mer blir man begränsad att se utanför dessa ramar (likt ett tunnelseende). Dessa projekt kommer alltså att generera innovation men mest inkrementell sådan (dvs förbättringar av det man redan gör), och det kan ju i och för sig vara nog så bra.

Vad skulle kunna vara tricket för att lyfta innovationsnivån i processarbetet? Det behövs bättre kopplingar mellan innovationsprojekt och BPM-iniviativ i många företag. En sådan koppling skulle ge mer radikala innovationer, och bättre avkastning på innovationsinvesteringar i dessa projekt.

Hur gör man då praktiskt?

Se till att det finns personer (resurser) som har tid att förstå vad projekten gör, och ta resultaten och applicera på andra områden utanför domänen. Exempel: en automatisering frigör tid från administrativ personal. En sådan roll kan kallas “meta
kompetens”, “T-formad” eller “kunskapsmäklare”. Be dessa personer att vara delaktiga i utveckling av kundrelationer eller produktutveckling. Detta låter ganska enket, men hur ofta görs det i ditt företag, och vilka personer har tid att se upp över ytan, och fundera på vad som finns där?

Håller du med? Vad är dina tankar kring hur man kan förbättra innovationskraften i samverkan med innovationsprojekt?

Inlägg märkta ‘Innovation’

Peter Bjellerup: Social Business handlar om människor och möjligheter

21 december, 2011

Att införa social business i en organisation är olikt det mesta affärsvärlden gjort under de gångna decennierna. Drift av företag och organisationer har i många avseenden handlat om att systematisera, att definiera processer och att införa olika sorters kontrollmekanismer. Det har också speglats i de IT-stöd som införts, såsom ERP-system, register, säkerhetssystem och strukturerade lagringssystem för att nämna några. Alla bygger de på att vi definierar strukturer, processer och kontrollpunkter för information och för hur medarbetarna arbetar.

Social business är annorlunda.

Utan att åsidosätta de administrativa systemen, går social business ut på att släppa fram medarbetarnas kraft, engagemang och kunskap. En grundbult är att låta medarbetare hitta varandra och varandras kunskap och erfarenhet tvärs de etablerade strukturerna och oavsett geografiska begränsningar. Däri ligger tjusningen. Och potentialen.

När en medarbetare i en del av organisationen som sitter och kämpar med något nytt och svårt plötsligt råkar upptäcka att en medarbetare i en annan del av organisationen, kanske geografiskt avlägsen, har gjort något liknande förut och kan återanvända och bygga vidare på dessa erfarenheter – då börjar man se effektivitetsvinsterna.

När en annan medarbetare råkar upptäcka att en kollega ska försöka närma sig en kund, som han själv har erfarenhet av att arbeta med, och de enkelt kan kontakta varandra för att dela tips som förbättrar chanserna till en lyckad affär – då börjar man se affärsmöjligheterna.

När en tredje medarbetare ser ett blogginlägg av en okänd kollega med gemensamma intressen och inspireras till en innovation eller ett affärskoncept – då börjar man förstå hur social business kan utveckla verksamheten.

En fjärde medarbetare kanske har tröttnat på sina arbetsuppgifter och funderar på att lämna företaget när hon plötsligt, via en intern intressegrupp, blir varse spännande arbetsuppgifter någon annanstans inom företaget, och därför hittar grönare gräs på den egna sidan – då ser man att social business även kan minska risken att förlora bra medarbetare.

Det här är fyra tydliga exempel på hur social business är bra både för affärerna och för medarbetarna. Och då har jag ändå inte nämnt möjligheterna att bygga och sprida kunskap och erfarenhet i olika intressegrupper, att lättare hitta experter som man kan fråga om hjälp eller de ökade möjligheterna för medarbetarna att själva driva på sin professionella utveckling genom att välja och ta till sig den kunskap som efter hand byggs upp och delas kollegor emellan.

Några begrepp återkommer i exemplen ovan: Medarbetare, slump och tillfälligheter samt möjligheter och inspiration. Samtliga dessa går på tvärs mot begrepp som historiskt sett haft hög status i företagen: system, processer och kontroll. Genom att göra sin business social, släpper man loss kraften hos medarbetarna och ger dem möjlighet – och förtroende – att utveckla sig själva och organisationen.

Fördelarna för företaget kan delas in i fyra kategorier:

  • Effektivitet och snabbhet – Genom att kunskap och egna experter blir lättare att hitta och ta vara på underlättar man problemlösning och minskar ”återuppfinnandet av hjulet”, som tyvärr är alltför vanligt i många organisationer
  • Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning – Genom att göra alla medarbetares erfarenhet och kunskap tillgänglig, främst i olika – ofta egendefinierade – intressegrupper, möjliggör man för de egna experterna att bygga vidare på och utveckla sitt kunnande tillsammans – och för övriga medarbetare att ta del av deras expertis, antingen direkt eller genom deras publicerade alster. Dessutom gör detta självklart företaget mindre känsligt för förlust av enskilda medarbetare och förenklar för introduktion av nya.
  • Attrahera och behålla medarbetare – I tillägg till exemplet ovan om att hitta grönare gräs på den egna sidan, kommer alltfler nya och välutbildade unga ut på arbetsmarknaden. De är vana vid sociala verktyg ute på nätet och förväntar sig motsvarande även innanför brandväggen.
  • Inspiration och affärsutveckling – Innovation frodas i brytningszoner, där människor och tankar förs samman i oväntade kombinationer. Tyvärr händer det sällan i inkorgarna på företagsmailen. Men när medarbetare kommunicerar fritt, delar tankar, aktiviteter och åsikter – DÅ sker oväntade möten och nya idéer och nya tillämpningar av gamla föds.

Fördelarna för medarbetarna då? Tja, läs igenom de fyra punkterna en gång till och lägg till ökade möjligheter att själv driva och styra sin professionella utveckling.

I många årsredovisningar har vi genom åren läst ”Medarbetarna är vår viktigaste resurs”. Med dagens tekniska möjligheter att omvandla sin verksamhet till en social business är det äntligen möjligt att släppa loss den fulla potentialen i den resursen. Det är dags att visa att den vackra texten i årsredovisningarna inte bara var tomma ord. Go Social Business!
Peter Bjellerup arbetar som organisationskonsult inom IBM Global Business Services där han hjälper företag, organisationer och deras personal att se och utnyttja de möjligheter som öppnar sig med sociala intranät, externa och interna sociala verktyg, kort sagt: möjligheterna med Social Business.

Länka | 1 kommentar »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel

Inlägg märkta ‘Innovation’

Från information till innovation med Social business

5 december, 2011

Tillgång till rätt information och kontakt med rätt person vid rätt tidpunkt är avgörande för ett effektivt arbete. Men, det skapar också möjligheter till nya idéer och innovationer. Inom företag och organisationer idag finns enorma mängder information och kunskap men det är inte alltid lätt att hitta kompetensen när den behövs. Kompetens och information kan stanna inom sin egen silo eller försvinna när en medarbetare lämnar företaget. För att skapa en effektiv och kreativ miljö behöver vi dra nytta av den information som finns i företaget.

Louis Richardson är en av IBMs så kallade evangelister inom området Social business och har över 30 års erfarenhet av dokument- och informationshantering. Han har varit med under en tid när kunskaps- och informationshantering har förändrats, allra mest de senaste åren. För honom är det en självklarhet att sociala verktyg tillhör framtidens sätt att arbeta. När Louis Richardson besökte Stockholm för att prata på eventet Smartare Business passade vi på att filma honom.

 

Inlägg märkta ‘Innovation’

Finansbranschen – vad har hänt på 100 år?

4 november, 2011

Som ni kanske vet så fyller IBM 100 år i år. 100 år är en lång tid och mycket har hänt sedan dess. Visst var det då en helt annan finansiell värld än den vi lever i idag? Våra  finansmarknader idag är globalt integrerade, rör sig snabbt, är fulla av smarta  värdepapper (och inte så smarta…!?), lockar till spekulation samt använder ny teknik för att skapa lösningar. Så var det väl inte för 100 år sedan? Eller? Låt oss få lite perspektiv på den värld som vi idag tycker är ”helt ny och aldrig tidigare upplevd”:

Global integration: före första världskriget rådde ett större globalt flöde av investeringar än nu. T ex så byggdes den svenska järnvägen och vattenkraften upp med främmande kapital)

Snabba rörelser: det är snart 80 år sedan aktiemarknaden i New York 1929 föll kraftigt efter att ha sexdubblats de tidigare åren . På två månader förlorade marknaden 89% av sitt värde.  Detta fall har vi fortfarande inte sett en motsvarighet till i den nuvarande ”krisen”.

Smarta värdepapper: de affärer som gjordes i Lloyds tehus redan 1688 innebar design av avancerade uppgörelser för hur risk och vinster skulle fördelas för laster på långväga skepp.

Spekulation: de uppblåsta värden som skapades runt tulpanlökar i Holland slår det mesta i vår tid (även den så kallade ”dot.com bubblan”). Som mest kostade en tulpanlök många gånger mer än en normal årslön.

Ny teknik: finansmarknaden har alltid varit bra på att använda ny teknik för att förbättra verksamheten. Den utveckling som sker idag är betydelsefull, men kom ihåg t ex införandet av telefoner och möjligheten att skicka information via dessa ledningar (t ex telefax). Installationen av bankomater var också en radikal innovation.

Det är klart att det går lite snabbare idag. Och det är säkert lite smartare. Men: vi kanske inte lever i en värld idag som är så helt unik och totalt annorlunda mot för 100 år sedan?!

Jag lämnar er med några frågor: Vad kan ditt företag lära sig av finansmarknaden för 100 år sedan? Finns det affärsmodeller som var gångbara då, som kan vara perfekta för marknaden ”under och efter finanskrisen”? Vad har de företag gjort som (liksom IBM) fanns då och fortfarande finns kvar nu? Ett exempel i finansbranschen är Rothshild, som funnits som institution sedan mitten på 1700 talet.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel

Inlägg märkta ‘Innovation’

Dagens finansbransch – hur gå från kreativ förstörelse till konstruktiv kreativitet?

13 september, 2011

Det var över 70 år sedan som den legendariske ekonomen Joseph Schumpeter myntade begreppet ”kreativ förstörelse”. Han gjorde detta eftersom han fann att i arbetet med innovation, skapade smarta människor och företag lösningar som gjorde befintliga saker värdelösa.

Händelserna under de senaste månaderna har fått mig att tänka mycket på förstörelse. Vi har sett stora värden försvinna från de finansiella marknaderna och under sommaren såg vi fysiska värden brinna ner på grund av upplopp och bråk i europeiska städer. Jag tror att en orsak till detta är bristen på kreativitet i det ekonomiska och politiska systemet. De produkter och lösningar som erbjuds till kunder i den rådande turbulensen är desamma som i början av den finansiella historien. Du får råd att lämna aktier för räntepapper om du inte klarar av risk (detta vid en tidpunkt då dina aktier har minskat 25% i värde …). De ”expertråd” du får om du ska ha fast eller rörlig ränta för dina lån skiljer sig från expert till expert och från dag till dag.

De finansiella institutionerna i dag 2011 erbjuder samma typ av rådgivning som bygger på samma typ av produkter som för 500 år sedan. Dessutom gör obeslutsamhet i de politiska svaren att cirkeln snurrar snabbare i fel riktning. Samma gamla knep används för att skjuta upp problemet (för en intressant debatt se boken: Johan Norberg, En perfekt storm). Det krävs något nytt: låt oss kalla det konstruktiv kreativitet

Hur kan konstruktiv kreativitet skapas i den finansiella sektorn? Först: skapa en innovationsstrategi för att bestämma hur du vill förnya. Sedan: upprätthåll en fokuserad, men bred portfölj av initiativ. Slutligen investera i människor som har tid att lära sig vad kunderna behöver, hur ny teknik fungerar och effekter av nya lagar och regler. Resultatet blir oväntade lösningar för kunderna. Kan en gemensam process av innovation mellan de politiska och ekonomiska systemen skapa nya lösningar? Kan bankkunder erbjudas hybridprodukter som ger både hög avkastning och stabilitet på lång sikt? Endast genom att investera i innovation resurser, kultur och verktyg kan konstruktiv kreativitet uppnås.

Vad är era tankar – hur kan vi gå från den kreativa förstörelen mot mer konstruktiv kreativitet?

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel
Postat av:
Kategorier:
Innovation

Inlägg märkta ‘Innovation’

IBM 100 år

29 juni, 2011

”Rymden är stor. Du kan helt enkelt inte tro hur oerhört, enormt, ofattbart stort det är. Jag menar, du kanske tycker det är långt till det lokala apoteket, men det är bara smågrus för rymden.” (Citat:Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams.)

I år fyller IBM 100 år och det tycker jag är helt fantastiskt. Jag får små rysningar efter ryggraden när jag tänker på hur mycket som har hänt mellan 1911 och 2011.

Mina barns farfar Gunnar var född den 19 juni 1911 så han var sånär på tre dagar, lika gammal som IBM. Just nu saknar jag honom väldigt mycket. Han var tidningsman hela livet och var för mig ett levande uppslagsverk om allt mellan himmel och jord. Han älskade att dela med sig kring av och erfarenheter och tänk om man skulle ha kunnat sitta ned tillsammans med honom och prata om de här hundra åren sedda ur hans perspektiv och minnen. Kunna prata om framåtskridandet som har skett, reflektera över teknikens inträde och inte minst Internet. Gunnar dog för några år sedan och hann inte uppleva Internets utbredning helt och fullt. Jag kan tänka mig att han skulle ha varit en ivrig konsument och producent av information och fakta.

Internet har varit en av de faktorer som har inneburit störst förändringar av allt!

Själv är jag barn till första generationens IT-människor. Pappa jobbade med systemering och programmering. Att få följa med honom till jobbet och leka med hålkortsstansen var ren och skär högtid, min första kontakt med kommande yrkesval. Tekniken förändrades under mina sena tonår, fler och fler tjänster blev tillgängliga men kanske inte alltid helt enkla att använda. Jag fick ett bankomatkort. I början skulle man ange hur många hundralappar man ville ta ut från sitt konto. Maskinerna byttes ut och jag fick under en lång tid inte ut några pengar hur många gånger jag än försökte ända till den dagen en av mina kompisar såg vad jag gjorde och frågade varför jag försökte ta ut en krona ur en automat för sedlar. Hmmm, kanske inte teknikens fel, men ändå, att gå från ett gränssnitt till ett annat är inte alltid helt lätt för användaren.

Så småningom började jag jobba på Sparbankernas Datacentral där vi levererade datorkraft till (nästan) alla Sveriges Sparbanker med hjälp av IBMs stordatorer. Det var tider det! Man började prata om tillgänglighet och kapacitetsutnyttjande men fortfarande en bit mot 80-talets mitt var det vi som opererade datorerna som bestämde när de skulle tas ned för förändringar eller service, vaddå kunder?

Så småningom insåg vi vad vår service betydde för banken och dess kunder. Vi blev duktigare och duktigare på att leverera tillgänglighet och driftsstabiliteten blev så småningom vår främsta stolthet.

Åren gick, vi började kunna skicka mail utanför banken. Vi hade haft ett mailsystem under många år men man kunde bara maila internt.

Så blev det dags för Internet. Jag minns första gången jag använde en browser. Jag surfade in på Egyptiska museet i Kairo. Har alltid drömt om att komma dit så det var ett naturligt val. Det fanns bilder från deras samlingar som jag tittade på. Det tog lååång tid för varje sidladdning, men det gjorde ingenting. Jag var ju i Egypten äntligen!

Snart utvecklade banken sin första version av Internetbanken och vi på IT-avdelningen fick köra som pilotanvändare. Att kunna sitta och registrera räkningarna på nätet och betala var en härlig känsla, förutom svarstiderna…! Stabiliteten i uppkopplingen var inte den bästa så man visste heller inte alltid om den hade slutat fungera. Det var kul och frustrerande samtidigt. En gång blev jag så otålig att jag lyckades sända iväg alla räkningar dubbelt. Det tog månader att reda ut. Teknikens fel, eller?

Så blev det dags att lämna banken och börja på IBM, företaget som för mig står för teknologi i framkant parat med en fantastisk genialitet. Jag har genom åren fått jobba med många av de här teknologierna och lösningarna och inte minst fantastiska människor både hos IBM och hos våra kunder. Det senaste året har jag helt och hållet fått ägna åt våra Cloudlösningar vilket jag ser som en stor ynnest. Ynnesten att få jobba i IT-företaget som funnits i 100 år med lösningar som servar den moderna världen och framåtskridande. Kanske det vi gör just nu är och blir minst lika viktigt ur förändringssynpunkt som Internet?

Jag tror det och jag hoppas det. Jag hoppas också att vi snart uppfinner hur man reser i tiden så jag kan resa tillbaka några år och få Gunnars tankar kring det här. Det vill jag verkligen. Att få prata om en hundraåring med en annan vore grejer det!

Inlägg märkta ‘Innovation’

Smartare Sverige

4 maj, 2011

Som en del av IBMs hundraårsjubileum dokumenterar vi under året idéer för ett smartare Sverige med målet att samla ihop 100 stycken. Vi passade naturligtvis på att be deltagare i  jammen, som nu är i full gång, att dela med sig av sina idéer för ett smartare Sverige.

Medan diskussionerna pågick så träffades ett gäng studenter, företagare och representanter från IBM, på Malmö Högskola. Här diskuterades framtidens boende, tillgänglig teknik och demokratiseringsprocesser. Men störst intresse hade studenterna för artificiell intelligens (AI). Deltagarna fick möjlighet att se Watson, datorn som slog sina mänskliga motståndare i Jeopardy. Watson presenterades live via länk direkt från USA.

Måns Adler är en av grundarna bakom företaget Bambuser. Men han har fler idéer än direktsända videoklipp för alla med en mobilkamera med inspelningsfunktion. Han tycker att glömska personer inte ska behöva oroa sig för huruvida de verkligen låste dörren när de gick hemifrån, eller inte…

Kevin Palm studerar på Mediegymnasiet. Kevin tror på ännu mer flexibel teknik i framtiden. En produkt med många användningsområden och en utformning och design som kan flyttas om efter behov, likt en rubiks kub.

Behrang Miri är en verklig mångsysslare. Han är svensk/iransk rappare med ett starkt socialt engagemang. Behrangs idé handlar om hur man i ett smartare Sverige utnyttjar den mångfald som finns.

Välkommen att vara med och tyck till om redan befintliga idéer eller dela med dig av dina egna!

Som en del av IBMs hundraårsjubileum dokumenterar vi under året idéer för ett smartare Sverige med målet att samla ihop 100 stycken. Vi passade naturligtvis på att be deltagarna under jammen, som nu är i full gång, att dela med sig av sina idéer för ett smartare Sverige.

Medan diskussionerna pågick så träffades ett gäng studenter, företagare och representanter från IBM, på Malmö Högskola. Här diskuterades framtidens boende, tillgänglig teknik och demokratiseringsprocesser. Men störst intresse hade studenterna för artificiell intelligens (AI). Deltagarna fick möjlighet att se Watson, datorn som slog sina mänskliga motståndare i Jeopardy. Watson presenterades live via länk direkt från USA.

Måns Adler är en av grundarna bakom företaget Bambuser. Men han har fler idéer än direktsända videoklipp för alla med en mobilkamera med inspelningsfunktion. Han tycker att glömska personer inte ska behöva oroa sig för huruvida de verkligen låste dörren när de gick hemifrån, eller inte…

Kevin Palm studerar på Mediegymnasiet. Kevin tror på ännu mer flexibel teknik i framtiden. En produkt med många användningsområden och en utformning och design som kan flyttas om efter behov, likt en rubiks kub.

Behrang Miri är en verklig mångsysslare. Han är svensk/iransk rappare med ett starkt socialt engagemang. Behrangs idé handlar om hur man i ett smartare Sverige utnyttjar den mångfald som finns.

Välkommen att vara med och tyck till om redan befintliga idéer eller dela med dig av dina egna!

Inlägg märkta ‘Innovation’

Hur frågesport kan bidra till bättre sjukvård

5 april, 2011

Mängden biomedicinsk litteratur fördubblas var sjunde år och har så gjort under ett antal år. Det innebär att det idag är mänskligt omöjligt för en läkare att hänga med och ta in den senaste forskningen och de senaste behandlingsformerna till fullo. Samtidigt som forskningen inom hälso- och sjukvård gör stora landvinningar dras vår traditionella sjukvård med stigande kostnader, för en vård som inte alltid blir bättre. Med en allt mer åldrad befolkning och allt fler kroniska sjukdomar måste vi hitta sätt att göra sjukvården smartare. Jag ska berätta hur frågesportprogrammet Jeopardy kan göra det.

I fyra års tid har IBMs forskare utvecklat och tränat superdatorn Watson, för att kunna möta tidigare stormästare i Jeopardy. För en tid sedan gick Watson sin första tv-sända match, där stormästarna fick se sig besegrade. Ett frågesportprogram kan kanske te sig trivialt för en dator, men i Jeopardy måste Watson kunna utmana människans förmåga att snabbt, korrekt och pålitligt svara på talade frågor, utan anslutning till Internet. Datorn måste också kunna hantera både ironi, gåtor, ordvitsar och andra knepigheter som människor behärskar, men som datorer traditionellt sett inte hanterar så bra. Dessutom måste Watson snabbt kunna scanna enorma datamängder för att hitta svar inom vitt skilda ämnen, som tv-personligheter, historia och maträtter. Watson måste också kunna göra en bedömning av tillförlitligheten i svaret. I Jeopardy lönar det sig nämligen inte att svara om man inte är säker på sin sak.

Inom sjukvården gäller egentligen samma regel. När din läkare ställer diagnos och väljer behandling vill du inte att han eller hon ska gissa. Du vill att din läkare ska kunna ställa en korrekt diagnos, ordinera rätt behandling helst baserad på de senaste rönen och medicinska landvinningarna för din specifika sjukdom och göra detta utifrån dina specifika förutsättningar. Det är idag mycket svårt.

En stor mängd av de medicinska fel som begås är inom diagnostisering, amerikanska siffror visar att så mycket som var femte fel är diagnostiskt relaterat. Och det är här Watson kommer in. Med en assisterande dator kan en läkare få stöd i diagnosarbetet, både genom att bearbeta stora mängder provsvar och ordinationer, men också genom att ställa relevanta frågor för bistå läkaren att utesluta olika sjukdomar och verifiera korrekt behandling. Det är hög tid att sjukvården tar till sig den teknik och de hjälpmedel som kan skapa en smartare sjukvård, med större värde för patienterna.

Jag säger: Välkommen in i vården Watson!

Postat av:
Kategorier:
Innovation

Inlägg märkta ‘Innovation’

100 idéer för Sverige

1 april, 2011

100 år i världen, 83 år i Sverige och möten med tusentals kunder, partners och andra framåttänkande personer.

Varje år deltar IBM på ett flertal events/möten. Vi anordnar själva olika typer av möten men vi deltar också i olika branschforum och möten arrangerade av andra.  Vi vet av erfarenhet att dessa möten ger oss många värdefulla insikter – det ger oss en chans att prata med både befintliga och potentiella kunder om deras situation, utmaningar och möjligheter.

Nu när det är dags för jubileum tänkte vi ta det ytterligare ett steg – vi tänkte ta tillfället i akt att inte bara lära oss själva, utan även dela en del av de idéer och insikter som våra möten genererar.

Vi tar därför fram filmkameran med ambitionen att dokumentera bra idéer från personer vi möter under året. Dessa tänkte vi sedan dela här på bloggen med målet att skapa 100 idéer för Sverige.

Vi filmar och lägger ut, förhoppningen är att du kommenterar och utvecklar och att det gemensamt summerar upp till 100 st idéer för hur Sverige kan bli smartare.

Någon frågade – vad ska ni göra med dessa? Det har vi inte bestämt och det beror ju lite på vad det är för idéer som kommer upp. Kanske en av dessa 100 idéer kan dedikeras till just vad vi kan göra med de andra 99 idéerna?

Första testet är Vitalis, en stor mötesplats för hälso- och sjukvård som äger rum i Göteborg den 5-7 april. Håll utkik och gör dig beredd att kommentera!