Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig i ändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. För två veckor sedan genomfördes Alec 2010 (Arctic Light e-He@lth Conference) i Luleå och detta var ett av de teman som diskuterades. Det faktum att hälften av alla människor i åldern 65 år och uppåt som någonsin levt på jorden – lever just nu, kommer innebära en ytterligare ökad belastning för sjukvården.
Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.
Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF (Bastjänster för informationsförsörjning) och NPÖ (Nationell patientöversikt), vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården.
Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.
Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:
- Kroniskt sjuka måste till en högre grad kunna sköta och följa upp sin vård med hjälp av telemedicinska tillämpningar (sensorer i hemmet som kommunicerar med sjukhuset).
- Många patienter kan skrivas ut tidigare med monitorering i hemmet.
- Patienterna blir mer och mer pålästa, och med interaktiva vårdråd på nätet kan ökad självhjälp ges.
- En större satsning på friskvård där individer i riskzoner (högt blodtryck, högt kolesterol etc.) själva kan mäta och följa upp hur kostråd och motion direkt påverkar den egna hälsan.
Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.
På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.
Så vad väntar vi på!? Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!
Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig i ändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. Förra veckan genomfördes Alec 2010 (Arctiv Light ehealth Conference) i Luleå och detta var ett av de teman som diskuterades. Det faktum att hälften av alla människor i åldern 65 år och uppåt som någonsin levt på jorden – lever just nu, kommer innebära en ytterligare ökad belastning för sjukvården.
Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.
Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF och NPÖ, vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården. [skriv ut vad det är]
Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.
Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:
Kroniskt sjuka måste till en högre grad kunna sköta och följa upp sin vård med hjälp av telemedicinska tillämpningar (sensorer i hemmet som kommunicerar med sjukhuset).
Många patienter kan skrivas ut tidigare med monitorering i hemmet.
Patienterna blir mer och mer pålästa, och med interaktiva vårdråd på nätet kan ökad självhjälp ges.
En större satsning på friskvård där individer i riskzoner (högt blodtryck, högt kolesterol etc.) själva kan mäta och följa upp hur kostråd och motion direkt påverkar den egna hälsan.
Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.
På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.
Så vad väntar vi på!? Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!
Deltagarna var överens om att en eko-effektiv ekonomi kan komma att bli en av de viktigaste frågorna de närmaste 20 åren. Och det är inte svårt att se varför. Vi går mot en framtid med ett förändrat klimat och en ökad urbanisering. Således ökar inte bara kraven på tillväxt och minskad miljöpåverkan, utan även ett erkännande av vår planets brist på resurser och effektiv resurshantering.
Hela bloggen