Inlägg märkta ‘Hälsa’

Jonas Bauer: 100 dagar till Vasaloppet

26 november, 2011

Jag heter Jonas Bauer och är VD för Vasaloppet sedan drygt fyra år. Jag är nu på väg mot mitt 5:e lopp i rollen som ledare för organisationen. Jag har tidigare åkt Vasaloppet både ur elitled på 3.56 och ur 10:e led med en fransk kollega på 10.45 – fantastiskt roligt att ha fått möjlighet att uppleva bägge dessa typer av lopp!

Nu är det 100 dagar kvar till Vasaloppet 2012 – det 88:e Vasaloppet i ordningen och det 45:e som vi genomför tillsammans med IBM. Ett samarbete som jobbat under devisen ”alla tider räknas” – dubbeltydigt, så till vida att alla skall få sin tid, men likväl att allas insatser är lika mycket värda oavsett om man åkt 30 kilometer eller 90, om man åkt 90 km på 3.38.57 (Peter Göranssons rekordtid) eller på 12 timmar och 30 minuter, vilket är maxtiden. I år tar vi nästa steg i samarbetet och går över till ett året-runt-tänk med fokus på drift och underhåll av webben, kärnan i vår kommunikation med alla deltagare.

För IBM, precis som för de flesta av Vasaloppets partner, är det interna arbetet med hälsa en viktig del av vårt samarbete. Vi betraktar Vasaloppsarrangemangen som en stor motor/morot för motion och hälsa – ett lätt och roligt sätt att stimulera folk att röra på sig. Inför vintern är det fler än någonsin som vill vara med och åka i Fäders Spår. Efter att ha gått från 48 000, via 57 000 till 59 000 de tre senaste åren, så kommer vi med all säkerhet att spräcka 60 000-gränsen i vinter. Jag får ofta frågan var taket ligger och vi har faktiskt räknat på det – vi kan bli 68 500 om alla lopp fylls till bredden! Jag skulle tro att vi blir 62-63 000 i vinter.

Vasaloppets vintervecka är ett bra exempel på klassisk ”line extension”, det vill säga när man har en bra produkt som man sedan packar om i lite olika former så att den passar olika målgrupper. På så sätt växer marknaden. Det är precis vad som skett med det ursprungliga Vasaloppet på 90 km från Sälen till Mora. Idag är det 9 lopp på 10 dagar!

Under de tre senaste åren har vi dessutom varit inne i en stark utvecklings- och förändringsprocess med fokus på ”brand extension”, det vill säga när man under samma varumärke erbjuder produkter inom nya kategorier. I vårt fall har det handlat om att vi har skapat en Vasaloppets sommarvecka där vi nu erbjuder CykelVasa, VasaStafett – löpning 10 sträcker från Sälen till Mora och en StavgångsVasa. Det har varit en spännande ”resa” där vi på tre år gått från noll till att i somras ha cirka 12 500 deltagare, fördelade på 8 000 cyklister, 4 250 löpare och 250 stavgångare. Framför allt cyklingen har blivit en riktig succé och när vi öppnade anmälan för CykelVasan 2012 tog det mindre än 48 timmar att fylla 9 000 platser! Att denna ”brand extension” lyckats så väl är till stor del beroende av att vi genomför alla våra arrangemang i den klassiska VasaloppsArenan – en nio mil lång och 10 meter bred idrottsarena, som vi säger – mellan Sälen och Mora där alla Vasaloppskontroller passeras. Det har varit viktigt att ha koll på vilka attribut som är viktiga för Vasaloppets varumärke. Det är ju inte bara att göra nytt – det skall vara rätt också!

Ha en bra dag och passa på att komma ut på en motionstur i helgen – då frigörs endorfiner, världens bästa och billigaste ”drog”! Sen är du alltid välkommen till något av Vasaloppsarrangemangen, eller att bara tillbringa en dag i VasaloppArenan – det är energigivande!

Inlägg märkta ‘Hälsa’

Patienterna behöver bli färre…

16 februari, 2010

Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig i ändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. För två veckor sedan genomfördes Alec 2010 (Arctic Light e-He@lth Conference) i Luleå och detta var ett av de teman som diskuterades. Det faktum att hälften av alla människor i åldern 65 år och uppåt som någonsin levt på jorden – lever just nu, kommer innebära en ytterligare ökad belastning för sjukvården.

Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som  löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.

Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF (Bastjänster för informationsförsörjning) och NPÖ (Nationell patientöversikt), vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården.

Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.

Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:

  • Kroniskt sjuka måste till en högre grad kunna sköta och följa upp sin vård med hjälp av telemedicinska tillämpningar (sensorer i hemmet som kommunicerar med sjukhuset).
  • Många patienter kan skrivas ut tidigare med monitorering i hemmet.
  • Patienterna blir mer och mer pålästa, och med interaktiva vårdråd på nätet kan ökad självhjälp ges.
  • En större satsning på friskvård där individer i riskzoner (högt blodtryck, högt kolesterol etc.) själva kan mäta och följa upp hur kostråd och motion direkt påverkar den egna hälsan.

Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.

På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.

Så vad väntar vi på!?  Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!

Utmaningarna för dagens och morgondagens vård, som bl.a. grundar sig i ändrad demografi, resursbegränsningar och ökning av antalet kroniskt sjuka, är väl kända. Det är också känt att stora förändringar måste till för att klara av dessa utmaningar. Förra veckan genomfördes Alec 2010 (Arctiv Light ehealth Conference) i Luleå och detta var ett av de teman som diskuterades. Det faktum att hälften av alla människor i åldern 65 år och uppåt som någonsin levt på jorden – lever just nu, kommer innebära en ytterligare ökad belastning för sjukvården.

Så vad är lösningen? Givetvis finns det inte något enkelt svar och det är definitivt inte något som löses med ett nytt IT-system för sjukvården. Men, det är helt klart att dagens vård inte kommer att klara av att ta hand om alla dessa patienter – patienterna måste bli färre.

Idag görs en hel del goda satsningar för att öka informationssamverkan med initiativ som BIF och NPÖ, vilket kan ge resultatet att IT-systemen i vården blir IT-stöd till vården. [skriv ut vad det är]

Men det är inte bara mellan vårdgivare som behovet av ökad samverkan finns. Man pratar också om hur patienten ska få en starkare ställning i vården. Ett exempel på ett sådant initiativ är det fria vårdvalet som låter patienterna ”rösta med fötterna”.

Om man fortsätter på temat att morgondagens vård behöver färre patienter, så måste andra insatser till. Här är några viktiga områden:

Kroniskt sjuka måste till en högre grad kunna sköta och följa upp sin vård med hjälp av telemedicinska tillämpningar (sensorer i hemmet som kommunicerar med sjukhuset).

Många patienter kan skrivas ut tidigare med monitorering i hemmet.

Patienterna blir mer och mer pålästa, och med interaktiva vårdråd på nätet kan ökad självhjälp ges.

En större satsning på friskvård där individer i riskzoner (högt blodtryck, högt kolesterol etc.) själva kan mäta och följa upp hur kostråd och motion direkt påverkar den egna hälsan.

Det här är några exempel på smarta e-tjänster som stödjer individen och samtidigt avlastar vården. Och då kan vården istället fokusera sina insatser på de som verkligen behöver specialisthjälp.

På ett frukostmöte nyligen, så berättade Göran Hägglund om hur de på regeringsnivå är högst medvetna om vårdens utmaningar och hur patientens inflytande kommer att öka. I den senaste tidens debatt mellan oppositionens Ylva Johansson och regeringens Karin Johansson, så verkar båda överens om att Sverige ska få ett ”personligt hälsokonto” som kan erbjuda smarta hälsotjänster.

Så vad väntar vi på!? Sjösätt ”Mitt hälsokonto” nu, så kan antalet patienter i vården bli färre!

Inlägg märkta ‘Hälsa’

Smartare sjukvård genom samverkan

29 oktober, 2009

På IBMs seminarium om Smartare hälso- och sjukvård för några veckor sedan frågade vi representanter från vårdsverige om exempel på bra existerande lösningar inom sjukvården och vad de hade för visioner för framtiden. Nedan kan du se några av svaren.

Inlägg märkta ‘Hälsa’

Sverige halkar ner och Danmark i topp i europeisk sjukvårdsjämförelse

22 oktober, 2009

Smartare sjukvård_180x180”Usel tillgänglighet i svenska vården”, var rubriken på en artikel Dagens Nyheter publicerade 28 september. Artikeln baseras på en sammanställning gjord av Health Consumer Power House och visar att Sverige halkat ner till en åttonde plats bland 33 europeiska länder.

Det som framförallt ger Sverige det sämre betyget är de långa väntetiderna och de långa vårdköerna, som inte blivit bättre trots initiativ som kömiljarder och vårdval.

Intressant är också att vårt grannland Danmark är det land i Europa, som efter Nederländerna, får högsta betyg för landets sjukvård. Det är många likheter mellan hur de olika nordiska länderna bedriver sjukvård. Så, varför har de lyckats så bra i Danmark?

För några veckor sedan hade vi ett seminarium på IBM med temat, Smartare hälso- och sjukvård. Där diskuterades bland annat erfarenheterna från Danmark och deras förmåga att implementera en strategi för eHealth i landet. Många känner till att Danmark var tidigt ute med att använda IT för att förbättra sin vårdprocess. Danmark var till exempel först ut med att lansera en nationell hälsoportal för både vårdgivare och patienter. Kanske är det just därför man nu kan se effekterna av en vård som möter dagens behov? En tydlig strategi för eHealth där även implementeringen styrts centralt för att säkra nyttoeffekterna.

På seminariet fick vi också  ta del av spännande information från de danska regionerna, där:

  • Var tredje patient som undersöker köerna via den nationella vårdportalen, sparar i genomsnitt en månads väntetid.
  • Var tredje patient som hittar den information han/hon söker på portalen, besöker aldrig ett sjukhus.

Vi fick också se siffror från det danska finansministeriet som visade på de positiva effekterna av sms-påminnelser för sjukbesök. Genom att få en sådan påminnelse glömde 30 % färre patienter bort sina bokade tider, vilket sparar nästan 18 miljoner Euro årligen för den danska staten.

Visst är det tråkigt att se att Sverige tappar placeringar när det gäller vårdens tillgänglighet, men samtidigt är kanske en av förklaringarna att Danmark varit före oss att dra full nytta av IT i vården. Enligt indexet håller Sverige en fortsatt hög vårdkvalitet. Låt oss hoppas att vi snart kan se ett trendbrott när det gäller tillgänglighet, tack vare en bra styrning och implementering av den nationella IT-strategin för hälso- och sjukvård!

Hur tror du att vi kan förbättra den svenska sjukvården?