Postat av:
Carina Ginstmark
Kategorier:
En smartare planet
Etiketter:






Inlägg märkta ‘Forskning’

IBMs årsrapport visar upp en pigg hundraåring

18 mars, 2011

I år fyller  IBM 100 år – en aktningsvärd ålder för ett företag som tidigare var ett utpräglat IT-företag och som idag rankas som ett av de mest beundrade företagen i världen enligt amerikanska affärstidskriften Fortune. Det gör mig som IBMare stolt.

Vad är det då som utvecklat denna pigga hundraåring under senare år? Mycket av det kan du läsa i IBMs starka finansiella rapport och vår VD Sam Palmisanos årliga ”Chairman’s letter”. Dessutom belyses IBMs förändringsarbet genom Fortunes Andy Serwer i amerikanska tv-kanalen NBC.

Smarta investeringar har lett IBM framåt

I kort belyser rapporten de stora förändringar inom IT-industrin liksom i världsekonomin på senare år. Den ökade globala integrationen, det stora teknikskiftet och de nya kundbehoven för integration och innovation innebar att även IBM behövde förändras. Vi lyssnade, och lyssnar, på förändringen och agerar med innovation och kreativitet på dess möjligheter. Således har vi valt att satsa på mer värdeskapande och lönsamma områden, vilket i praktiken innebär en större satsning på mjukvara och tjänster.

IBM är ett globalt integrerat företag, vilket skapar bättre förutsättningar för produktivitet och tillväxt. Mer resurser läggs på att bygga kundrelationer och förbättra medarbetarnas kompetens samtidigt som vi satsar på nya områden som Business Analytics, Cloud Computing,  tillväxtmarknader och lösningar för transformering av industrier, smartare städer – lösningar för en smartare planet. Sedan slutet av 2000 har vi förvärvat 116 företag och vi  har fortsatt att investera i forskning och utveckling som utgör kärnan i vår strategi,. Forskningsresultaten har bidragit till smartare lösningar och förändrat näringsliv och samhälle, inte bara under de senaste tio åren utan även under alla de hundra år som IBM funnits.

Det ska bli spännande att se hur vi på IBM fortsätter att arbeta för att göra vår värld smartare även i nästa århundrade! Hur tror du IT kommer användas på ett smartare sätt?

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Mikael Haglund
Kategorier:
En smartare planet
Innovation
Etiketter:



Inlägg märkta ‘Forskning’

Tjugo procent fler patent – en vital hundraåring

11 januari, 2011

MickeEn av de roligaste känslorna under hösten 2010 var att svenska företag har börjat vakna ur bankkrisdvalan där sparande och hukande totalt dominerat. Under bara några veckor dök det upp ett halvdussin projekt där de inblandade företagen fokuserade på att stärka sin innovation. Cool!

Ett annat kul tecken på att världen inte bara hukar är att antalet patent IBM fått godkända under 2010 är 20 % fler än året innan. Det finns ett fokus på innovation och patent i USA, och landets patentverk har blivit effektivare.

Från det första patentet IBM tog 1911, som berörde ett tangentbord med inbyggd skrivare (som ett modernt barn beskrev en skrivmaskin), till 2010 års U.S. Patent #7,790,495: Optoelectronic device with germanium photodetector årets, som är ett av 5896 beviljade patent är det (nästan) hundra år av innovation. Flest patent i år igen – inte illa av en hundraåring…

PS. Om vi skall vara petiga så gällde det första IBM-patentet en ”perforating machine”, och inte en vanlig skrivmaskin, men barns möte med gammal teknik kan vara charmigt.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Carina Ginstmark
Kategorier:
En smartare planet
Smartare bank och finans
Etiketter:






Inlägg märkta ‘Forskning’

Studio IBM – ett urval smarta nyheter

4 januari, 2011

I den här filmen kan du höra några nyheter om och av IBM som bidrar till en smartare värld. Det handlar både om ett smart vattenprojekt på Malta, hur optik integrerats i kretsar för snabbare superdator, sociala verktyg i företag och inte minst, en intervju med Åke Freij om hur han ser på innovation inom bank- och finansvärlden.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Mikael Haglund
Kategorier:
Affärsanalys
En smartare planet
Innovation
Etiketter:










Inlägg märkta ‘Forskning’

TV-premiär för Watson-datorn på Jeopardy

20 december, 2010

(uppdaterad 14/1)

―     Välkommen in i spelet, Watson.

Som mycken god science fiction, är TV-serien Star Trek känd för att ha förutspått eller inspirerat till tekniska landvinningar. Motorolas första mobiltelefon i ”musselskalsdesign” inspirerades t ex av kommunikatorerna. När seriens kapten Kirk frågar datorn om en bit information om den planet de ligger i omploppsbana runt, så använder han naturligt språk, och får ett relevant svar. Jämför det med den vanliga situationen på nätet idag, där en sökning bygger på enkla nyckelord, där det man får tillbaka är en lång lista av länkar  utan förståelse av sammanhanget som frågan ställts i, och sedan får man leta efter svaret själv.

Vill man göra stora genombrott får man fokusera på en stor utmaning. Sedan (åtminstone) 1960-talet var en sådan utmaning att skapa en dator som kunde slå en mänsklig stormästare i schack, och 1997 slog IBMs schackspelande dator, Deep Blue, världsmästaren Garry Kasparov.

Nu är en utmaning att försöka bygga en dator som kan svara på frågor lika bra som den kapten Kirk har tillgång till i Star Trek. När man antar sådana utmaningar är det bra att ha ett väldefinierat mål att fokusera runt, och som klar indikation på om man lyckats. För Deep Blue var målet att vinna en riktig schack-match mot en världsmästare. Det nya målet – att vinna i Jeopardy – är på ytan en mindre glamorös bedrift, men är trots detta ett mycket svårare problem än att spela schack väl. I mitten av februari 2011 är det dags för  Watson som första dator någonsin att utmana människor i Jeopardy. För att göra testet relevant får Watson tävla mot två av programmets mest framgångsrika tävlande någonsin, Ken Jennings som vunnit 74 tävlingar på raken under perioden 2004-2005 och Brad Rutter, som vunnit mest pengar någonsin i Jeopardy – mer än tre miljoner dollar.

IBMs forskare har under fyra år utvecklat och tränat Watson. Den största utmaningen ligger i att skapa ett datasystem som kan utmana människans förmåga att snabbt, korrekt och tillförlitligt svara på frågor formulerade som människor är vana att uttrycka sig. Datorn måste inte bara förstå vad som sägs utan också kunna hantera både ironi, gåtor, underfundigheter och andra knepigheter som människor behärskar, men som datorer traditionellt sett inte hanterar så bra. Watson måste också ha kunskap inom en ofantlig mängd områden, som maträtter, populära tv-personligheter, historia och ordspråk, då datorn inte får ha någon anslutning till internet under tävlingen.

På kort sikt kommer tekniken bakom Watson också kan få användning i t ex sjukvård, för att bistå läkare att ställa diagnoser, genom att datorn kan gå igenom och analysera stora datamängder. Andra användningsområden är för kundservice på nätet eller andra former av informationstjänster.

Och nej, detta är inte HAL från Arthur C Clarkes bok/film ”År 2001″. Watson har inget medvetande, och att skapa en tänkande dator är heller inte meningen. Watson och Jeopardy-utmaningen är ett sätt att ta fram nästa generations sökverktyg som är bättre anpassade efter hur vi människor skulle vilja söka, än vad dagens sökmotorer är.

Något som skall bli riktigt spännande i fortsättningen är att se hur tekniken bakom Watson klarar sig på andra språk än engelska. För inte nog med att vi människor använder språk på ett rikt och för datorer svårbegripligt sätt i vardagslag, hur vi tänker påverkas enligt Lera Boroditsky faktiskt av vilket språk vi talar.

Ett annat intressant exempel på en söklösning inom ett avgränsat område som strävar efter att ge ett svar, snarare än lista på länkar, prova Wolfram Alpha. Stoppa t ex in en enkel andragradsekvation ”root of x^2-6x+5″.

Jag rekommenderar starkt videon Building Watson:

Länka | 1 kommentar »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Mikael Haglund
Kategorier:
Innovation
Etiketter:










Inlägg märkta ‘Forskning’

Frekvenser frekventa i grafen

10 december, 2010

Årets Nobelpris i fysik belönade upptäckten av egenskaperna hos det supertunna kolmaterialet grafen. Vad kan man ha det till i praktiken? Grafens egenskaper är sådana att man bland annat kan bygga transistorer som arbetar med mycket hög frekvens. Detta visade också IBMs forskningslabb i februari i år med transistorer som hanterade frekvenser på 100GHz.Micke

Nobelpristagarna visade också prov på innovationsförmåga. Att grafen skulle ha intressanta egenskaper hade andra räknat ut redan 1947, men det krävdes smart användning av tejp, för att visa att materialet kunde skapas och vara stabilt. När IBM-forskarna byggde transistorn använde de en annan metod, mer anpassad för industribruk.

För en pedagogisk genomgång, fler frekvenser, och fler användningsområden, rekommenderar jag Per Delsings inslag på UR.

En rolig detalj är att en av pristagarna, Andre Geim, också vunnit ”parodinobelpriset” Ig Nobel Prize år 2000 för att han leviterat grodor med starka magneter.

Stor grattis till Andre Geim och Konstantin Novoselov!

Jag passar på att i förbifarten nämna att IBM genom åren kan stoltsera med inte mindre än fem nobelpristagare.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Mikael Haglund
Kategorier:
En smartare planet
Innovation
Smartare bank och finans
Smartare sjukvård
Etiketter:







Inlägg märkta ‘Forskning’

IBM Research på turné med utställning i Kista

25 november, 2010

Nobelprisad ryggrad på besök

Tidningen CIO Sweden uttryckte det väl: ”IBM forskar för att överleva” . Forskningsavdelningen IBM Research är en del av företagets ryggrad. Till skillnad från vackra ögon och en talande mun, är det inte alltid lätt att se vad ryggraden gör, men det brukar bli rätt uppenbart när den saknas.

Som tur är för oss som gillar att se och ta på saker är en utställning från IBM Research på turné, och befinner sig just nu på IBM Forum Nordic i Kista Entré. Den visar på flera olika aspekter av den forskning som bedrivs på IBM Research, med viss tonvikt på vad vårt närmaste forskningslabb i Zürich har jobbat med de senaste åren.

MickeHär finns exempel från hälsovård, med den visualiserade patientjournalen (som numera återfinns i ett spin-off företag som heter Nhumi), och från säkerhet kring bankärenden med säkerhetsstickan ZTIC (som också visar på snygg fysisk design – allt från IBM är inte svarta lådor). Vi visar gröna innovationer, såväl i datahallen som inom elbilar och vindkraft (Edison), och återanvändning av skräp från halvledartillverkning för att bygga solceller är representerade. Dessutom visas animeringar av de osynliga virvlar som bildas runt flygplansvingar, och hur dessa skall kunna minimeras med hjälp av avancerade beräkningar på superdatorer för att på ett säkert sätt öka kapaciteten på våra flygplatser.

Så om du är kund eller partner, varför inte be om en rundtur i utställningen nästa gång du besöker Kista Entré-kontoret?

En liten varning dock: Ibland när man försöker vara pedagogisk snubblar man. Det lilla leksakståget som drivs av solceller var nog tänkt för hobbybruk och inte för non-stop demonstrationer och höll inte direkt industrikvalitet. Tåget gick sönder och den svenska importören har gått i konkurs, så reservdelar är svåra att hitta. Så bli inte alltför besviken om det lilla tåget står stilla – det kan jag som flitig tågresenär säga bara är en alltför verklighetstrogen simulering…

IBM fortsätter fokusera på forskning, och jobbar gärna tillsammans med våra kunder för att sätta forskarna i hårt, verklighetsnära, innovativt arbete. Har du/ni en lämplig utmaning?

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Carina Ginstmark
Kategorier:
En smartare planet
Innovation
Etiketter:









Inlägg märkta ‘Forskning’

Vetenskap som passion

12 oktober, 2010

Jag har nästan 400 000 kollegor på IBM. Det är ganska mäktigt. Jag imponeras av dem och jag tycker de är fantastiskt duktiga och kunniga. För några veckor sedan träffade jag dock en person som verkligen stod ut lite extra. Han heter John Cohn. John är forskare inom integrerade kretsar och har varit ansvarig för utvecklingen inom EDA-teknik (Electronic Design Automation). 2006 utnämndes han till IBM Fellow. Det är vår högsta tekniska ”titel” inom teknikområdet och ger honom möjlighet att utveckla egna projekt och få utlopp för kreativitet på nya sätt.

För John Cohn har det inneburit att han kunnat ägna ännu mer tid åt det som han verkligen brinner för – att sprida vetenskap och teknik till barn och unga.

John som den rappande ingenjören i videon Engineering in paradise ger en fingervisning om hans förmåga att väcka barn och ungas intresse:

Det började med att John, som själv kallar sig en riktig vetenskapsnörd, gjorde experiment tillsammans med sina egna barn. Han upptäckte snart att barnen och deras kompisar blev intresserade av att förstå hur världen och tekniken hänger ihop. Han utvecklade experimenten till ett helt föredrag och blev också inbjuden till skolorna i området han bodde, för att tala om vetenskap och teknik. Det hela växte och nu har han utvecklat ett koncept som han reser över hela USA med och även runt om i världen och visar.

John upplever att barn är väldigt medvetna om de stora problem vi har i världen och känner ett stort engagemang i att lösa dem. Huvudtanken i Johns föredrag är att visa vad som är coolt med vetenskap och hur forskning och teknik faktiskt kan bidra till att lösa de stora problemen i världen. Hans tanke går också hand i hand med IBMs syn på att teknik och IT kan bidra till en smartare värld, att rena vatten, att hitta botemedel för sjukdomar och att bidra till att lösa trafikinfarkterna i många städer. Videoklippen med John Cohn under rubriken Mad Science visar på detta.

Under de drygt femton åren som vår IBM Fellow har varit ute bland barn och unga och missionerat har han fått många med sig i att, som han själv uttrycker det, se ”that science is assum and beautiful”.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Åke Freij
Kategorier:
En smartare planet
Innovation
Smartare bank och finans
Etiketter:



Inlägg märkta ‘Forskning’

Lagar och regler både hindrar och skapar möjlighet för innovation

21 juli, 2010

Den första tanken om lagar och regler är: De kommer att begränsa oss! Vi blir hindrade att göra det vi egentligen vill. Regler är ju faktiskt till för att skapa gränser och förhindra vissa beteenden. Men är det verkligen bara så? Jag tror inte det. När det gäller finansbranschen är jag ganska säker på att det finns mer än hinder. Ett intressant exempel är införandet av fondförsäkringar i Sverige. Detta var en lagändring som möjliggjorde banbrytande innovationer inom ett sedan länge stabilt område. Skandia och SEB var först på marknaden och har fortfarande ledande positioner. Ett annat exempel är utvecklingen av “Mifid” (europeiska regler för handel med värdepapper). Denna reglering har redan resulterat i nya aktörer som skapat nya affärsmodeller (t ex Chi-X och Burgundy). Andra intressanta områden är miljölagstiftning, gemensamma europeiska regler för finansföretag och de kommande solvensreglerna för försäkringsbolag (Solvency 2).

Vilka blir effekterna när reglerna sätts i verket och sprids? Som jag ser det samexisterar företagen och regelskaparna i ett innovationssystem. Förstår företagen som påverkas hur detta system ser ut? Ofta hör jag att man karaktäriserar arbetet med att följa lagar och regler som “reaktivt” och “i sista minuten”. Det är intressant att området på engelska ibland kallas “regulatory compliance”, vilket antyder att man anpassar sig till givna förutsättningar. Kan företag istället vara med och påverka “spelplanen”? Ja, det hävdar både vi på IBM[1] och akademiska forskare inom området[2]. Hur kan ni som företag vara mer proaktiva i ert lagstiftningsarbete? Mitt svar: Skapa en agenda för arbetet med regelverk och innovation.

I mina dialoger med företag återkommer fyra vinklar på dessa frågor:

  1. Alla investeringar läggs på tvingande projekt, så inget blir kvar till innovation
  2. Lagar och regler skapar en rädsla att göra fel
  3. Ändringar av regelverken skapar stora möjligheter till innovation – spelplanen förändras
  4. Regler skapar förtroende och kunderna förstår vad de köper

Sammanfattningsvis: Glaset är alltså både halvfullt och halvtomt! Min åsikt är att ni har en större chans att lyckas ju mer ni försöker vara proaktiva. Kanske bör vi ändra synsätt – från “Regelverksförståelse” till “Regelverksupptäckande”?

[1] Business model innovation, IBV report

[2] Papers on Industry architecture: Jacobides 2006, Teece, 2007

Länka | 2 kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:

Kategorier:
Innovation
Etiketter:




Inlägg märkta ‘Forskning’

SvD gör nedslag i IBM:s forskningsanläggning

19 april, 2010

Det finns mängder av problem i världen som väntar på en lösning, tillgång till rent vatten, energiförsörjning med alternativa metoder, brist på sjukvårdsresurser och trafikinfarkter i många storstäder till exempel. IBM investerar årligen 6 miljarder USD på forskning och utveckling över hela världen för att hjälpa kunder, regeringar och universitet tillämpa vetenskapliga genombrott för att lösa verkliga företagsmässiga och samhälleliga utmaningar.

I dagens Svenska Dagbladet finns en artikel om några av de forskningsprojekt som IBM driver vid sin forskningsanläggning i Zürich, Schweiz. Bland annat om projektet där IBM-forskare har skapat ett medicinskt test, baserat på ett kiselchip, som kräver mindre provvolym, är betydligt snabbare och kan testa för många olika sjukdomar.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:

Kategorier:
Smartare städer
Smartare transport
Etiketter:



Inlägg märkta ‘Forskning’

Transportforskare: Invanda beteenden måste ändras

2 oktober, 2009
jonas_eliasson

Jonas Eliasson Foto: Celest forskningscentrum

För att avrunda vårt trafiktema har vi intervjuat Jonas Eliasson, som är professor i transportsystemanalys på KTH i Stockholm och som också varit med och designat, utvärderat och vidareutvecklat trängselskattesystemet i Stockholm.

Vilka är fokusområdena för transportforskning idag?

Det finns flera problemområden, men de två huvudsakliga är:

  1. Vägträngsel i storstäder – Trafiksituationen i många storstäder blir bara värre och all forskning tyder på att det inte går att bygga sig ur detta trafikkaos.
  2. Miljö- och klimatproblem – Att det är dålig luft, helt enkelt. Det är både ett problem lokalt, för boende i en stad, men också på global nivå med klimathot och växthuseffekt.

Om forskningen visar att det inte går att bygga sig till en bättre trafiksituation, varför är det ändå så mycket politiskt engagemang och konkreta aktiviteter som går ut på byggnation?

Städer växer och då måste vägsystemet anpassas till den tillväxten. Det löser alltså inga problem utan gör till största delen att problemet inte blir värre. Men det råder också brist på insikt. En ringled kan egentligen bara lösa ett problem – Att förbättra tillgängligheten i stadens ytterområden. Detta kan givetvis vara viktigt, men det kan inte lösa problemen med köer i exempelvis innerstan.

Vad måste till för att få bukt med trafikproblemen?

Det största hindret är acceptans. För att nå en acceptabel situation i trafiken krävs att resenärerna ändrar sitt invanda beteende. Här måste politikerna fatta obekväma beslut för att få någon förändring. När politikerna i Stockholm beslutade om trängselskatterna var det djärvt. Det är inte många städer som vågat det ännu. Förhoppningsvis kan detta vara en inspiration, eftersom opinionen svängde så kraftigt från negativt till positivt när systemet infördes. Beslutet ansågs obekvämt när det togs, men det blev bra.

När det gäller miljö och utsläpp handlar det både om att försöka dämpa trafiktillväxten och att få fram bättre motorer. För biltillverkarna och andra i branschen råder det stor osäkerhet om vad som gäller. Så länge det är oklart om hur miljöskatter, avgifter och samsyn kring vilka system som är bäst kan tillverkarna inte satsa, med risken att det blir på ”fel” system. Biobränsle är bara ett exempel. Biobränsle är ingen permanent lösning, utan kan användas som en övergångslösning. Men det är väldigt svårt att skilja mellan bra och dåligt biobränsle.

Har du några tips eller uppmaningar till allmänheten, om vad man själv kan göra?

Jag tror att det är viktigt att fundera över sina valfria resor. Arbetsresorna är ofta något vi funderat igenom i detalj och ofta optimerat. De valfria resorna, som att handla, semestra, eller skjutsa barn har vi ofta inte tänkt igenom i samma utsträckning. Här finns det mycket att göra.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Stäng