Inlägg märkta ‘En smartare planet’

Meaningful use…

7 maj, 2010

Så har vi varit med om ännu ett Vitalis med många bra presentationer, intressanta möten och spännande diskussioner om hur vi kan få till en smartare hälso- och sjukvård i Sverige.Smartare sjukvård

Karin Johansson inledde årets Vitalis med att ge en överblick av den kommande inriktningen för nationella IT-strategin för vård- och omsorg, som bl.a går från att vara fokuserad på patienten till att bli mer fokuserad på nyttan för patienten. En ordlek kan tyckas, men samtidigt är det just patientnytta och individens behov som måste börja få större utrymme i de nationella och regionala satsningar som görs. Obama-administrationen har myntat begreppet ”Meaningful use”, som ett sätt att selektera engagemang och insatser för att säkra att det man satsar på är just meningsfullt för patienten.

På mässan hade vi i IBM:s monter ett ”Speakers Corner” med olika programpunkter med allt från Pandemiövervakning och Kronikerlösning för Diabetiker, till Smartare sjukhus. Programpunkten Mina Vårdkontakter beskrev denna ”kontaktyta” mellan vården och patienten som började som ett lokalt initiativ och som nu håller på att rullas ut över hela landet. Vi fick bl.a höra om tidbokningstjänsten som implementeras i Örebro och om klamydia-tjänsten som gjort att man når betydligt större och bredare målgrupper än via den traditionella ungdomsmottagningen. Jag hoppas att den nya nationella fokusen på patientnytta innebär att fler tjänster för vården och individen får utvecklas inom ramen för detta projekt!

Stort tack till Maria Berglund, SLL och Maria Bülow, ÖLL som engagerade så många åhörare att lyssna på denna framgångssaga som definitivt uppfyller kriteriet ”Meaningful use”!

Kika gärna in på bloggen snart igen eller sätt upp en prenumeration, för vi kommer lägga ut presentationer från Vitalis för nedladdning.

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

Kan smartare sjukvård stoppa pandemier?

4 maj, 2010

Med bakgrunden av att IBM levererat ett projekt i Kanada som kom till efter SARS-epidemin 2003, där man såg stora problem i hanteringen av situationen, samlade IBM en grupp av centrala personer inom ehälsofrågor för ett rundabordstamtal om erfarenheterna från krishanteringen och samverkan i Sverige i samband med den den senaste pandemin Nya Influensen, H1N1.

Representanterna kom från Länsstyrelsen Skåne, Smittskyddsenheten VGR (Västra Götalandsregionen), MSB (Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap), SKL (Sveriges kommuner och landsting), Apoteket Farmaci, Previa och Regionfullmäktigeledamot VGR, ledamot SKL sjukvårdsdelegation. Samtalet modererades av Mats Larson, Caritea

Samtliga deltagare var överens om att nationella system för framförallt vaccinering behövs, men att de juridiska aspekterna måste lösas. Hur skall man säkerställa att register inte hamnar i fel händer? Hur ska man se till att bara den relevanta informationen når rätt mottagare? Samtycke, anonymisering av information etc.

Dessa områden kring förbättring är liknande de som adresseras i projektet i Kanada, PANORAMA, som Canada Health Infoway står bakom som omfattar utbrottshantering, immunicering, vaccinhantering, samverkan, resursallokering, biverkningar m.m.

Inte bara skulle det spara pengar då det inte blir onödiga vaccinationer, men visst vore det skönt att slippa det gula kortet?

När är det dags för fästingsprutan? Vet du var ditt gula vaccinationskort är? Är det det senaste? Jag erkänner att jag inte har superkoll om jag har ett eller flera och vilket som är det senaste.

Låt oss skapa en smartare sjukvård tillsammans!

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

En eko-effektiv ekonomi efterfrågas

26 april, 2010

Vi människor talar ständigt om att vara effektiva. Oftast handlar det då om tid eller pengar. Effektivitet kan dock mätas på andra sätt. Tidigare i år samlade IBM 1600 representanter från företag, organisationer och institutioner samt forskare, journalister och miljöexperter från över 60 länder för att diskutera vad som är effektivt och samtidigt skapar en hållbar utveckling. Deltagarna samlades in en 51 timmar lång online-diskussion, en JAM, och resultatet har nu sammanställts i en rapport.

ibv_eko_2010 Deltagarna var överens om att en eko-effektiv ekonomi kan komma att bli en av de viktigaste frågorna de närmaste 20 åren. Och det är inte svårt att se varför. Vi går mot en framtid med ett förändrat klimat och en ökad urbanisering. Således ökar inte bara kraven på tillväxt och minskad miljöpåverkan, utan även ett erkännande av vår planets brist på resurser och effektiv resurshantering.

Så hur kan man då göra sitt företag mer eko-effektivt? Diskussionsdeltagarna uppmanar företag och dess ägare att främja innovation för att kunna skapa en ”grön” och smart infrastruktur, att implementera hållbara lösningar för att främja effektiv resurshantering och minska miljöpåverkan, samt ta till sig smarta tekniklösningar för att bättre kunna koordinera exempelvis transporter, vattenhantering eller informationsflöden.

Att investera i saker som grön IT, smart IT-infrastruktur och effektiv vattenhantering väntas bli allt vanligare de närmaste 2-3 åren, och eko-effektivitet anses kunna bli standard i framtiden. Således förutspås det vara väldigt fördelaktigt att tidigt försöka integrera eko-effektivitet i företag, inte bara för att kunna hävda sig på den framtida marknaden, utan för att tidigt kunna differentiera sig och öka sitt engagemang för både kunder, aktieägare och anställda. Men att vara eko-effektiv kommer inte bara vara lönsamt, utan även bidra till en bättre och ljusare framtid. Och då kan man verkligen tala om effektivitet!

Ladda ner rapporten i sin helhet här.

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

Smarta entreprenörer behövs för att påskynda utveckling i världen

22 april, 2010

Under 2009 startades drygt 150 nya företag per dag. Det är ofantligt många bra idéer, enorm initiativförmåga och otroliga möjligheter. Det tycker vi på IBM imponerar. Men, vi vet också att det krävs massor av hårt arbete, breda kontaktnät och gärna lite hjälp på traven att navigera smart för att undvika fallgropar och för att komma snabbare till mål. Därför har vi dragit igång SmartCamp Sweden, en tävling för entreprenörer där IBM tillsammans med 14 samarbetspartners* (investerare,  entreprenörer, innovatörer och andra rådgivare) under ett heldagsevent bistår finalisterna med mentorering, inspirerande presentationer och nya kontaktytor såväl lokalt som internationellt.

Vinnare utses bland fem finalister under eventet som hålls på IBM i Kista, Stockholm, den 20 maj, 2010. Priset är ett tre månader långt mentorskap med IBM och vinnaren har möjlighet att gå vidare till den globala SmartCamp-finalen med ytterligare priser och internationella kontakter.

Affärsinkubatorn STING erbjuder även ett pris om gratis deltagande i sitt säljträningsprogram samt rådgivning om hur man hittar kapital till sitt bolag.

Med SmartCamp hoppas vi kunna uppmuntra fler företag och startups att bidra med innovation för att tillsammans med IBM driva utveckling och skapa en smartare planet. Med hjälp av smarta lösningar har vi förmågan att nå framsteg och förbättra dagens industrier, städer och samhällen, och på så sätt möta flera av de stora utmaningarna världen står inför idag.

Är du en entusiastisk entreprenör, eller känner du någon som är det, vill vi tipsa om att du kan anmäla dig till SmartCamp Sweden. Tävlingsbidraget behöver vi redan 30 april, 2010.

*Samarbetspartners: STING, Stockholm Business Region Development, Stockholm Stad, ALMI Invest, ArcticStartup, Cloudmore, Creandum, Eqvitec, Gridmanager, Linköpings Universitet, Northzone, Stockholms Affärsänglar, Text 100 och Vinge.

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

SvD gör nedslag i IBM:s forskningsanläggning

19 april, 2010

Det finns mängder av problem i världen som väntar på en lösning, tillgång till rent vatten, energiförsörjning med alternativa metoder, brist på sjukvårdsresurser och trafikinfarkter i många storstäder till exempel. IBM investerar årligen 6 miljarder USD på forskning och utveckling över hela världen för att hjälpa kunder, regeringar och universitet tillämpa vetenskapliga genombrott för att lösa verkliga företagsmässiga och samhälleliga utmaningar.

I dagens Svenska Dagbladet finns en artikel om några av de forskningsprojekt som IBM driver vid sin forskningsanläggning i Zürich, Schweiz. Bland annat om projektet där IBM-forskare har skapat ett medicinskt test, baserat på ett kiselchip, som kräver mindre provvolym, är betydligt snabbare och kan testa för många olika sjukdomar.

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

En droppe i floden, men en ocean för framtiden

15 april, 2010

Lärde du dig också i skolan om vattnets kretslopp? Att vatten avdunstade när det var varmt och sedan kom ned som regn, i en ständig oändlig rörelse. Ur perspektivet att jordens befolkning tredubblades under 1900-talet men vår vattenanvändning sexfaldigades under samma period ser inte vattenkretsloppet riktigt lika harmoniskt ut längre. Det finns mycket som kan göras för att både vårt användande och vår hantering av vatten blir smartare.

Ett exempel på detta är projektet River and Estuary Observatory Network, där IBM samarbetar med Clarkson University och Beacon Institute för att med hjälp av sensorer och avancerad analysteknik öka kunskapen och förbättra användandet av vattnet i Hudson-floden i New York. Hundratalet små mätstationer finns utplacerade längs floden och mäter bland annat temperatur, pH och vattnets rörlighet. Med hjälp av den insamlade datan kan forskarna skapa en modell som visar hur floden mår. Målet är att förstå effekterna av vattenanvändningen och avrinningen i Hudson-floden samt hur dessa påverkar floden, dess djur- och växtliv samt vattenkvaliteten för samhället.

Ett liknande mätsystem finns vid Champlain Water District Control Center i Burlington, Vermont. Där samlas information in från sensorer i Lake Champlain, som sedan analyseras för att hjälpa till att förstå och förbättra vattenkvaliteten för stadsdelen. Med den insamlade informationen vattenreningen hanteras bättre för att leverera högsta vattenkvalitet på det mest ekonomiska sättet.

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

En värld utan ineffektivitet – en framtidsvision

30 mars, 2010

För några veckor sedan skrev jag här på bloggen om världens sammantagna ineffektivitet. Värdet av denna ineffektivitet har IBM uppskattat till 100 miljarder kronor. Den största källan till ineffektivitet är inte att det inte jobbas hårt på effektiviseringsåtgärder. Nej, anledningen är att de effektiviseringsåtgärder som görs bara täcker mindre enheter, som ett företag eller en myndighet och sällan en hel region, ett helt land eller en hel bransch. I den framtid där ineffektiviteten har minskas tas mycket större grepp. Jag ger ett exempel på hur detta kan se ut.

Klockan är fem på morgonen på en gård i närheten av ett stort vattendrag. Bonden börjar sin dag genom att ansluta sin mobila IBV $4 Trillion challengekommunikationsenhet. Han har fått ett viktigt meddelande. En bit uppför vattendraget ligger en fabrik som tillverkar elektroniska komponenter. De är nu redo att släppa bondens dagliga kvot av vatten.

Vattnet användes kvällen innan för att kyla maskinerna i fabriken och för att tvätta de nya kretskorten. Vattnet förvaras i en tank i väntan på jordbrukarens instruktioner. En vanlig dag skulle jordbrukaren släppa på vattnet för att bevattna grödorna. Men idag har också ett annat meddelande kommit från den nationella vädertjänsten, som upplyser om att det kommer regna hela dagen, stundvis kraftigt.

Eftersom bonden inte behöver sitt vatten idag kommer det istället att ledas till ett reningsverk. Lantbruket är den sista länken i kedjan av företag som bildat ett gemensamt vattenkonsortium. Längst uppströms tar företag vatten direkt från vattendraget och vidarebefordrar det sedan till nästa användare. Den som är längst nedströms skickar till sist vattnet till en reningsanläggning innan det går tillbaka till floden. Genom att återanvända vattnet har hela konsortiet minskat sin totala vattenförbrukning med 35 procent. Detta konsortium är ett av 10 längs den 26 mil långa floden.

Bonden får ett nytt meddelande. Denna gång från sin logistikpartner i staden. En leverans kommer att skickas om fyra dagar. Det är fyra containrar, men två av dessa är inte fulla. Om han kan skjuta upp sin planerade lastbilstransport två dagar, kan han istället skicka sina produkter med tågtransporten. Denna samordning minskar kostnaderna med 10 procent.

Det här är bara ett exempel på hur mer storskalig samordning ger stora besparingar i såväl kostnader som i utnyttjande av jordens resurser.

Vill du läsa mer om IBM:s rapport The world’s US$ 4 trillion challenge, går det bra att ladda ner den.

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

En smartare planet – är värt 107 000 miljarder

5 mars, 2010

Nog kan vi alla bli lite sura och irriterade i kioskkön eller på fiket när personalen planlöst irrar omkring bakom disken. – Å, vad ineffektivt, kan vi tänka. Till sist får man dock sitt kaffe eller sin tidning, och allt är glömt. Men, visste du att värdet av världens sammantagna ineffektivitet uppgår till motsvarande drygt 107 000 miljarder kronor? I IBM:s rapport The world’s US$ 4 trillion challenge har vi beskrivit världens ineffektivitet i siffror.

Anledningen till denna stora ineffektivitet är att varje enhet själv effektiviserar så gott det går, men att det i stort saknas övergripande samordning för att uppnå ett verkningsfullt resursutnyttjande. Ett exempel. I en och samma stad finns två företag. Det ena tillverkar gräsklippare och det andra läppstift. Till det yttre har de inte mycket gemensamt och de har båda varit hyfsade på att effektivisera såväl produktion som transporter och administration. Det visar sig dock att de båda har stor export till närliggande länder. Dagligen lämnar ett flertal lastbilar med sålda varor. Om de båda företagen samordnade sina transporter skulle de inte bara kunna få ner sina transportkostnader, utan också minska både sin energiförbrukning och sin miljöpåverkan.

IBV $4 Trillion challengeStudien visar till exempel att nästan 35 procent av allt vatten som förbrukas används i onödan, på grund av dålig vattenhantering inom jordbruket. På grund av köer, dålig trafikstyrning och andra trafikproblem i världen förbrukas lika mycket råolja varje år, som hela Tyskland och Nederländerna gör av med på två år. En tredjedel av all el som tillverkas går även den till spillo. Om den energin istället utnyttjades, skulle 1300 kolkraftverk kunna stängas.

Genom att se mer övergripande på effektivisering och optimering kan en fjärdedel sparas (28 000 miljarder kronor) och vi kan minska ett hänsynslöst utnyttjande av världens resurser. Det är bland annat fakta som dessa som gör att vi är så entusiastiska över att kunna arbeta och verka på smartare sätt och därmed bidra till en bättre värld.

Kika gärna in på bloggen snart igen, för vi ska utveckla detta ämne vidare och beskriva lite mer hur en smartare planet faktiskt kan komma att se ut.

Postat av:
Kategorier:
En smartare planet

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

Ekonomi och CFOer – i händelsernas centrum

2 mars, 2010

För många företag slog finanskrisen ner som en bomb. Tillverkningskostnader, valutaförändringar, krediter och intäkter – mycket ställdes på ända och många i ledningen och runt om i verksamheterna fick mycket att tänka på. En roll som kanske hade det allra mest hett om öronen var nog ekonomiansvarig eller CFO. Det är troligt att ekonomichefen var en flitig gäst på styrelsemöten under krisens intensivaste månader. Troligtvis var det dock inte bara hektiskt utan mycket lärdom kunde dras av krisen och tiden därefter. För att borra oss ner lite mer i detta område har IBM genomfört intervjuer med 1900 CFOer och ekonomichefer från 81 länder och 35 olika branscher. Resultaten publicerar vi idag i 2010 Global CFO Study.

Totalt sett uppger över 60 procent av CFOerna och ekonomicheferna att de planerar stora förändringar de närmaste tre åren, för att kunna svara upp mot det ekonomiska klimatet.

IBM har genomfört CFO-studier tidigare. Redan i CFO-studien 2003 uppgav de tillfrågade finanscheferna att de ville flytta sitt fokus till att bidra mer med analys och beslutsstöd till verksamheten. Det är dock bara hälften av de svarande som uppger att deras finansorganisationer på ett effektivt sätt kan förse verksamheten med detta.

Det finns dock en grupp av CFOer, kallade ”Value Integrators”, som konsekvent utklassade de övriga CFOerna i alla finansiella mätetal. De ekonomifunktioner som kvalificeras som ”Value Integrators” har hittat ett överlägset sätt att navigera i ett osäkert ekonomiskt klimat. Det som särskiljer dem är att de fokuserar på process- och datastandard, informationsintegrering och att de aktivt arbetar med beslutsstöd. Detta ger dem bland annat en effektiv riskhantering och en bättre förståelse och styrning av verksamheten.

Om du vill veta mer om vad som särskiljer en ”Value Integrator” eller vad mer CFOer eller ekonomichefer från hela världen brottas med, kan du ladda ner studien här.

Inlägg märkta ‘En smartare planet’

Samarbete mellan KTH och IBM ska ge smartare trafik

19 februari, 2010

I dagarna var det invigning av IBMs donation som ska hjälpa KTH med att forska vidare kring hur trafiken kan bli smartare. Ett erkännande att svensk forskning ligger i framkant inom detta område. Genom detta forskningssamarbete lär både IBM och KTH sig mer om trafikforskning och hur analys av enorma datamängder kan göras på bästa sätt och hjälp oss trafikanter. Målet är att kunna hantera och analysera stora informationsmängder av data som dels skickas i realtid eller som redan finns sparat och baserat på förhållandet komma med rekommendationer. Exempelvis ge svar på vilket färdsätt som är bäst och hur lång tid den resan kommer att ta för mig, när jag ska resa samt ge alternativ om någonting händer på min färdväg.

Tänk dig att få ett SMS som säger att du måste åka 8.15 med buss 123, istället 8.25 med bilen via stora tunneln som du tänkte åka igenom till ditt morgonmöte. Det är smart trafik!

För att kunna göra detta så måste stora mängder information från olika enheter analyseras för att kunna ge rekommendationer för just din specifika resa. Det handlar om nutids information från t ex GPSer i bilar och lastbilar, väderdata, information om kollektivtrafiken, trängsel i trafiken i nutid – detta måste sedan jämföras med varandra och tidigare situationer för att kunna föreslå ett lämpligt ressätt och resväg.

Under invigningen berättade Vägverket (Per Wenner) om deras arbete med väginformation till oss trafikanter och att de börjar nosa på prognostisering på till exempel trafiken.nu.
Gunnar Söderholm (Stockholms stad) visade på att de positiva effekterna från trängselskatterna håller i sig men underströk att staden behöver mer och bättre information för att kunna ta rätt beslut när det gäller att förbättra miljö- och trafiksituationen i Stockholm.

Från KTH berättade Harris Koutsopoulos och Mahmood Rahmani om projektet. De visade bland annat hur man baserat på GPS data kan se trängsel, trafikerade gator och hur långt tid en resa tar. Detta baseras på GPS data från Taxi Stockholm. Som exempel visades att en resa från T-centralen i centrala Stockholms till Arlanda flygplats tar mellan 22 min och 55 min beroende på tid och dag under arbetsveckan.

Det vill jag gärna veta innan jag sätter mig i taxin!