Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Finansbranschen – vad har hänt på 100 år?

4 november, 2011

Som ni kanske vet så fyller IBM 100 år i år. 100 år är en lång tid och mycket har hänt sedan dess. Visst var det då en helt annan finansiell värld än den vi lever i idag? Våra  finansmarknader idag är globalt integrerade, rör sig snabbt, är fulla av smarta  värdepapper (och inte så smarta…!?), lockar till spekulation samt använder ny teknik för att skapa lösningar. Så var det väl inte för 100 år sedan? Eller? Låt oss få lite perspektiv på den värld som vi idag tycker är ”helt ny och aldrig tidigare upplevd”:

Global integration: före första världskriget rådde ett större globalt flöde av investeringar än nu. T ex så byggdes den svenska järnvägen och vattenkraften upp med främmande kapital)

Snabba rörelser: det är snart 80 år sedan aktiemarknaden i New York 1929 föll kraftigt efter att ha sexdubblats de tidigare åren . På två månader förlorade marknaden 89% av sitt värde.  Detta fall har vi fortfarande inte sett en motsvarighet till i den nuvarande ”krisen”.

Smarta värdepapper: de affärer som gjordes i Lloyds tehus redan 1688 innebar design av avancerade uppgörelser för hur risk och vinster skulle fördelas för laster på långväga skepp.

Spekulation: de uppblåsta värden som skapades runt tulpanlökar i Holland slår det mesta i vår tid (även den så kallade ”dot.com bubblan”). Som mest kostade en tulpanlök många gånger mer än en normal årslön.

Ny teknik: finansmarknaden har alltid varit bra på att använda ny teknik för att förbättra verksamheten. Den utveckling som sker idag är betydelsefull, men kom ihåg t ex införandet av telefoner och möjligheten att skicka information via dessa ledningar (t ex telefax). Installationen av bankomater var också en radikal innovation.

Det är klart att det går lite snabbare idag. Och det är säkert lite smartare. Men: vi kanske inte lever i en värld idag som är så helt unik och totalt annorlunda mot för 100 år sedan?!

Jag lämnar er med några frågor: Vad kan ditt företag lära sig av finansmarknaden för 100 år sedan? Finns det affärsmodeller som var gångbara då, som kan vara perfekta för marknaden ”under och efter finanskrisen”? Vad har de företag gjort som (liksom IBM) fanns då och fortfarande finns kvar nu? Ett exempel i finansbranschen är Rothshild, som funnits som institution sedan mitten på 1700 talet.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

SIBOS 2011 är slut. Vad gör du nu?

14 oktober, 2011

Jag som person blir ofta medryckt i stunden. Med stor inlevelse kan idéerna spruta och ny planer, roadmaps och strategier forma sig och pulserar i takt med den diskussion, det samtalet eller den miljö, som jag råkar befinner mig i. Frågan är vad händer med alla dessa tankar och strategier när diskussionen är slut? Vad är viktigast? Att ständigt komma på nya idéer eller att verkställa det jag har framför mig? SIBOS, bankvärldens största betalningsseminarie, är just en sådan speciell miljö där tankar, roadmaps och strategier formas – men vad händer när seminariets fem dagar är slut. Vad händer med alla goda idéer?

SIBOS, bankvärldens största betalningsseminarie, är både en mötesplats och ett tidräkningssystem. En mötesplats för att det ingenstans finns så många kunder, leverantörer och kollegor samlade samtidigt på samma plats. (Jag vet kunder som har interna möten på SIBOS för att det är en av de få gångerna de samlas.) Ett tidräkningssystem för att många använder SIBOS för att förklara när saker och ting händer: Du kan väl boka in mötet innan SIBOS? Vi kör igång projektet efter SIBOS. Det var innan SIBOS, för två år sedan, vi träffades. Och, viktigast kanske, vad har du gjort sedan senaste SIBOS? Och det är vad du har gjort sedan senaste SIBOS som jag skulle vilja gräva lite djupare i.

SIBOS är en fantastisk källa till inspiration där bankvärldens superstjärnor (typ) som centralbankschefer, forskare, CXOer från stora banker och chefer för stora leverantörer berättar om allt från internationella betalningar, risk, det mest framtidssäkra standardformatet (ISO20022 FYI) till custody, betalningsinfrastruktur och värdepappersmarknaden. Dessutom har möjligheterna för bankerna att välja precis vad de vill ha inom betalningshubar, risklösningar, analyslösningar, kärnbankslösningar, CRM-system aldrig varit större. Denna kombination skapar en atmosfär av att allt är möjligt och av att saker och ting ska förändras… efter SIBOS.

Tillbaka till ”sedan senaste SIBOS”. Om vi nu är på denna fantastiskt inspirerande mötesplats, om vi i bankvärlden aldrig haft bättre möjligheter att få precis det vi önskar och idéerna sprutar. Vad gör vi efter SIBOS? Jag har en känsla av att många av idéerna inte blir mer än just idéer – och i vissa fall är det medvetna val, vilket så klart är bra. Men alla de idéer som vi vill ska bli något, vad händer med dem?

Min uppmaning är att nu när detta SIBOS är slut, SIBOS 2011. Ta fram anteckningsboken som du använde för alla de idéer som pyrde under SIBOS och ring kollegan, som du hade en idé tillsammans med. Ring kunden som du vet om att du skulle kunna hjälpa. Ring leverantören som du såg hade en smart lösning på en utmaning du gått och klurat på länge. Och på nästa SIBOS svara på frågan om vad som hänt sen senaste SIBOS: Jo, jag hade ju en ”bankidé” på förra SIBOS som jag inte kunde släppa och jag fick möjligheten att utveckla den, så i år ska jag presentera den i en av sessionerna i hopp om att inspirera andra att ta sina bra ”bankidéer” och jobba med dem.

Nästa inlägg från mig kommer inte bara handla om SIBOS, utan dessutom om några av de heta diskussionsämnen som jag lyckades fånga upp! Och som alltid har du några idéer du skulle vilja diskutera – ring eller mejla och jag ställer gärna upp som bollplank!

Länka | 2 kommentarer »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Smarter Questions. Answered.

20 september, 2011

Igår, måndag, började SIBOS – en årlig banking-konferens inom betalningar, den största i sitt slag med över 6000 deltagare från hela världen. De kommer till SIBOS för att träffa kunder, för att se de senaste tillskotten från leverantörer på plats och, kanske framförallt, för att få svar på frågor.

I de dialoger jag för med banker stöter jag på många frågor. Frågor som ofta är väldigt lika oavsett vilken bank det är som ställer dem. Frågorna låter ungefär så här:

  • Hur ska jag säkerställa att de intäkter vi har på betalningssidan inte äts upp av mina konkurrenter?
  • Hur ska jag kunna sänka mina kostnader per betalningstransaktion?
  • Hur kan jag minska risken för bedrägerier inom betalningsområdet?
  • Hur kan jag säkerställa att jag kan efterfölja alla regleringar som införs på marknaden?
  • Hur kan jag anpassa mig till ett nytt konkurrenslandskap, leda betalningsmarknaden och vara innovativ?

Under de närmaste intensiva dagarna ska jag lyssna på kunder, teknikleverantörer och myndigheter för att se om jag kan komma närmare svaren på några av frågorna. Jag återkommer i nästa vecka så håll utkik! Och medan du väntar – håll dig uppdaterad om vad som händer på SIBOS på Twitter genom att följa mitt mer eller mindre genomtänkta kvitter. Sök efter användaren ”Wajnblom”.

 

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Dagens finansbransch – hur gå från kreativ förstörelse till konstruktiv kreativitet?

13 september, 2011

Det var över 70 år sedan som den legendariske ekonomen Joseph Schumpeter myntade begreppet ”kreativ förstörelse”. Han gjorde detta eftersom han fann att i arbetet med innovation, skapade smarta människor och företag lösningar som gjorde befintliga saker värdelösa.

Händelserna under de senaste månaderna har fått mig att tänka mycket på förstörelse. Vi har sett stora värden försvinna från de finansiella marknaderna och under sommaren såg vi fysiska värden brinna ner på grund av upplopp och bråk i europeiska städer. Jag tror att en orsak till detta är bristen på kreativitet i det ekonomiska och politiska systemet. De produkter och lösningar som erbjuds till kunder i den rådande turbulensen är desamma som i början av den finansiella historien. Du får råd att lämna aktier för räntepapper om du inte klarar av risk (detta vid en tidpunkt då dina aktier har minskat 25% i värde …). De ”expertråd” du får om du ska ha fast eller rörlig ränta för dina lån skiljer sig från expert till expert och från dag till dag.

De finansiella institutionerna i dag 2011 erbjuder samma typ av rådgivning som bygger på samma typ av produkter som för 500 år sedan. Dessutom gör obeslutsamhet i de politiska svaren att cirkeln snurrar snabbare i fel riktning. Samma gamla knep används för att skjuta upp problemet (för en intressant debatt se boken: Johan Norberg, En perfekt storm). Det krävs något nytt: låt oss kalla det konstruktiv kreativitet

Hur kan konstruktiv kreativitet skapas i den finansiella sektorn? Först: skapa en innovationsstrategi för att bestämma hur du vill förnya. Sedan: upprätthåll en fokuserad, men bred portfölj av initiativ. Slutligen investera i människor som har tid att lära sig vad kunderna behöver, hur ny teknik fungerar och effekter av nya lagar och regler. Resultatet blir oväntade lösningar för kunderna. Kan en gemensam process av innovation mellan de politiska och ekonomiska systemen skapa nya lösningar? Kan bankkunder erbjudas hybridprodukter som ger både hög avkastning och stabilitet på lång sikt? Endast genom att investera i innovation resurser, kultur och verktyg kan konstruktiv kreativitet uppnås.

Vad är era tankar – hur kan vi gå från den kreativa förstörelen mot mer konstruktiv kreativitet?

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Kunder idag är bättre uppdaterade och kräver mer – vad gör du för att möta kraven?

1 september, 2011

Om du hittar en artikel i tidningen i dag som handlar om bank så är det en mix av död och pina, besparingar, nya regleringar eller uppsägningar. Det finns dock en annan viktig aspekt som bankerna bör beakta: Kunderna.

Kunders förväntningar har aldrig varit högre. Det är förväntningar på högre service, rätt produkter och lågt pris. Ytterligare en förväntning är att kontakt ska ske på kundens villkor, fysiskt, digitalt, mobilt och framför allt när det passar kunden.

Den tekniska utvecklingen har dessutom givit kunderna möjlighet till full transparens kring just produkter, priser och service. Med nätet har kunderna också ett verktyg för att ständigt vara i kontakt med både varandra och med företag!

Några av de utmaningar som denna kundmakt skapar och som jag har sett hos många finansiella organisationer är:

  • Hur ska vi bättre förstå och förutspå våra kunders beteende baserat på den insikt som (oftast) redan finns inne i organisationen?
  • Hur ska vi kunna marknadsföra och sälja rätt produkt till rätt pris till rätt kund?
  • Hur ska vi kunna förutsäga vilka kunder som är lojala och hur ska vi kunna öka denna kundlojalitet?

Dessa och fler frågeställningar tar IBM Institute for Business Value (IBV) upp i sin rapport Capitalizing on the Smarter Consumer.

Några resultat som vi har sett hos banker som har fokuserat på dessa frågeställningar är:

  • En nordamerikansk bank uppnådde en ROI på 642 % på sina marknadskampanjer
  • En asiatisk bank minskade tiden det tog att ta in nya företagskunder med 60 %
  • En europeisk bank i Brasilien förbättrade kundnöjdheten hos sina företagskunder genom att förbättra tillgängligheten till 99 %

Går du runt och tänker på dina kunder och deras lojalitet. Eller är du nyfiken på hur bankerna i exemplen ovan lyckades nå sina resultat? Gör så här:

  1. Läs mer om det vi kallar Smarter Commerce
  2. Råkar du vara i Toronto 19 – 23 september för SIBOS så besök mig i IBMs monter för en introduktion av Smarter Commerce och för att träffa våra experter inom kundbeteende
  3. Kontakta mig så kommer jag till dig istället och berättar om Smarter Commerce och vad det innebär.
Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel
Postat av:
Etiketter:

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Aktiehandel och modern teknik – öka transparensen

26 augusti, 2011

De senaste veckorna har det varit debatt om svängningarna på börsen och huruvida dessa skapas av datorer som står i källare och tar beslut om att köpa och sälja (senast på en ”pressträff” i veckan: se bla artikel i SvD)

Jag har tre viktiga synpunkter på detta

  1. Teknik (i detta fall datorer) kan i sig aldrig skapa en process eller en händelse. Det är implementationen som gör skillnad. Detta är människor som har åsikter och tankar, som de vill omsätta till handling. I detta fall gäller det hur man konfigurerar de program som styr datorerna, och vilka gränser man sätter för när ett värdepapper ska köpas och säljas. Det kan omöjligt vara så att alla kapitalförvaltare, hedgefondägare och ”day tradare” har exakt samma syn på när något ska köpas eller säljas
  2. Regleringar har ofta visat sig öka osäkerhet och / eller volatilitet – de ökar innovationsutrymmet. Detta kan ses till exempel i fallet med ompacketering av bostadsobligationer och den ökade fragmenteringen av aktiehandeln efter MiFid-direktivet.
  3. Kapitalmarknaden mår bra och fungerar bättre av snabbt informationsutbyte och effektiv handel. Ju fler aktörer som kan ta snabba beslut på aktuell information desto bättre. För att skapa en smartare finansbransch kommer ett stort värde att finnas i lösningar för informationshantering och analys.

Slutsatsen av detta resonemang blir: det går inte att förbjuda ny teknik. Var går i så fall gränsen? Ska vi förbjuda internetaktiehandel (dvs det som alla mäklare numera har)? Ska vi förbjuda handel via telefon (det går ju också relativt snabbt)? Ska vi förbjuda telefax, som ju gör att det går snabbare än via brevduva? Är brevduvorna för snabba (de går troligtvis fortare än hästbud). Denna kedja kan fortsätta länge… Däremot kan transparensen ökas. Börsen kunde vara öppen med vilka aktörer som har datorer i deras lokaler, hur man prioriterar vem som får bättre närverkstillgång, mm. Detta skulle göra att ”gemene man” får en bättre känsla för hur handeln går till.

För en vidare diskussion om hur regler och teknik påverkar innovation i finansbranschen, läs gärna denna artikel från IBM Institute for Business Value: Solving The Innovation Puzzle

 

Länka | 1 kommentar »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Bättre kreditriskhantering för en bättre balansräkning

14 juni, 2011

Europas nya finansiella regelverk innebär att det ställs hårdare kapitalkrav på banker. För att lösa de nya kapitalkraven satsar många av de nordiska bankerna på sina privatkunder. Det finns dock fler sätt att finansiera balansräkningen – bättre kreditriskhantering.

Det finns två tydliga trender inom bank som har stark koppling – myndigheters allt starkare budskap om hårdare krav på bankers kapital och bankernas flirtande med privatkunder.

EU-kommissionen har efter finanskrisen förstått risken med att banker har för lite kapital och försöker åtgärda detta genom Basel III. Svenska regeringen, med Borg i spetsen, tycker inte att Basel IIIs kapitalkrav är nog utan vill ha än starkare kapitaltäckningskrav för svenska banker och beskriver svenska banker som snattande vulkaner, skriver både Dagens Industri och Dagens Nyheter.

Svenska banker letar sätt att stärka sina balansräkningar, förutom att låna på den europeiska marknaden, och har bestämt sig för att privatkunder är en viktig källa till (billigt) kapital. Detta har lett till att 2011 är privatkundsrelationernas år för bankerna och det syns i deras kommunikation till marknaden, samt att det var tydligt under DI Bank-konferensen. Till och med Johan Schück ger bankerna rådet att satsa på spararna i sin krönika ”Riskfylld tid för bankerna” i Dagens Nyheter den 3:e juni 2011.

Ett annat sätt att blidka regeringar, myndigheter och finansiella reglerare skulle kunna vara att ta en titt på sin kreditriskhantering. Genom en smartare kreditriskhantering kan det överskott som finns ovanpå minimikraven på kapital minskas, genom bättre förståelse för var riskerna finns. Dessutom kan en smartare kreditriskhantering dra ner kapitalkostnaden genom bättre kommunikation till myndigheter och ratingbolag samt öka anställdas produktivitet genom att konsolidera riskhantering till en gemensam riskplattform.

Låter det otroligt? IBM Center for Applied Insight har just släppt en rapport där vi räknar på ekonomiska fördelar med en smartare kreditriskhantering. Beräkningarna är gjorda på faktiska siffror från banker som ställt upp i studien. Ett typexempel är en bank med 275 miljarder dollar i tillgångar och en genomsnittlig mogenhet inom kreditriskhantering, som kan få en 357-procentig avkastning på att fortsätta att investera i smartare kreditriskhantering. De ekonomiska fördelarna är uppdelade på:

  1. minskat kapital över minimikrav från myndigheter
  2. lägre kapitalkostnad
  3. förbättringar av räntenettot samt
  4. anställdas produktivitet

Banken i exemplet ovan kunde genom en investering på 300 miljoner dollar i smartare kreditriskhantering få en avkastning på 483 miljoner dollar, PER ÅR!!, med en payback på 17-månader.

Vad är då en smartare kreditriskhantering? Smartare kreditriskhantering är inte komplicerat – förenklat handlar det om att i ett antal steg först förstå sina risker genom en koncernövergripande riskplattform, bli bättre på att ta hänsyn till risk i de beslut som tas och slutligen säkerställa att risk och prestation är samordnade så att beslut inte längre handlar om att undvika risk utan om att ta rätt betalt för rätt risk.

Jag hoppas att jag lyckats locka fram ett litet intresse för smartare kreditriskhantering. Vill du veta mer har jag två förslag:

  • Läs mer om värdet av kreditriskhantering i en färsk rapport
  • Kontakta mig så kommer jag eller mina kollegor gärna och pratar mer om smartare kreditriskhantering. Vi kan även hjälpa till med att göra en överslagsberäkning på vad det skulle vara värt för Dig att ha en smartare kreditriskhantering baserat på Dina siffror.
Länka | 2 kommentarer »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Riskabelt att vara bank

31 maj, 2011

Jag läser i DN att SEB kräver att som låntagare i denna anrika bank ska lägenhet säljas innan ny får köpas. Om du ändå hittar din drömlägenhet innan du hunnit sälja av ditt lägenhetsinnehav så vill SEB att du ska ha ett kassaflöde starkt nog att klara av att betala båda lånen under ett (1) års tid.

Varför gör de på detta viset? Svaret är risk, eller snarare att banken anser att du är en risk.

Är det befogat att banken agerar på det sättet? Svaret är att det ur flera perspektiv är befogat.

I studien From Complexity to Client Centricity, som IBMs Institute for Business Value (IBV) nyligen publicerade och som är baserad på intervjuer med 200 toppresterande banker, pekar de intervjuade på utmaningar inom i stort sett alla riskområden:
Finansiell risk: Det finansiella systemets systematiska risk har ökat sedan den finansiella krisen. Att den inte minskat beror på att de 30 största bankerna i dag är större än de var före krisen.
Finansiell brottslighet: 90 % av de intervjuade bankerna har upplevt en ökning av antalet bedrägeriförsök.
Operationell risk: Den globala valutahandeln omsätter 4 trillioner USD… OM DAGEN!!
Governance & Compliance: Bara i USA är 240 nya regler för banker på väg att införas och i Europa behöver banker ofta efterleva multipla regelverk.

Alltså, banken måste på något sätt gardera sig, och du är ett led i bankens gardering.

Nu tänker du säkert: -Men jag är ju inget problem för banken. Jag har ju cash flow. Jag är inte som andra. Och om du tänker det slår du huvudet på spiken vad det gäller en av de största möjligheterna som många banker JUST NU MISSAR!

Studien visar att många banker har svårt att skilja mellan olika kunder och de risker som de potentiellt sett för med sig. Då visar det sig att många banker väljer att behandla kunderna relativt homogent för att vara på den säkra sidan även om kunden egentligen inte är riskabel. Utmaningen med det beteendet är att för varje procent av till synes riskabel inkomst som bankerna väljer bort måste de öka 2, kanske 3 procent, icke-riskabel intäkt. Alltså måste bankerna arbeta mycket hårdare bara för att tjäna lika mycket som tidigare.

Lösningen då, frågar du? Jo, den sitter bankerna på själva – information! Bankerna sitter ofta på en guldgruva av information om kunderna och marknaden. Det ”enda” de behöver göra är att strukturera informationen som redan finns och utveckla sina analytiska förmågor. Vips, öppnar sig nya affärsmöjligheter. De banker som blir bäst på att använda prediktiv analys för att differentiera sig inom riskområdet kommer att vara vinnarna på en post-finanskrismarknad.

Tips för att lära dig mer om att utnyttja din information för att göra bättre riskanalyser:

  • Ladda ner From complexity to client centricity och läs om vad de 200 största bankerna globalt har delat med sig av
  • Kontakta mig så bokar vi in ett tillfälle då jag kan prata om riskhantering och vad andra banker gör inom området
Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Bankbranschen samlas på DI Bank

23 maj, 2011

Förra veckan gick ett av svenska bankvärldens branschevent av stapeln – DI Bank. Många av de tongivande personerna inom svenskt och nordiskt bankväsende var där – Annika Falkengren (SEB) , Christian Clausen (Nordea), Eva Cederbalk (SBAB), Rune Bjerke (DnB NOR) och Martin Andersson (Finansinspektionen) och berättade om sina tankar och funderingar om framtiden för bank och finans i Sverige.

Jag tycker det skulle vara väldigt intressant att höra hur du ser på bank- och finansbranschen framöver, därför vill vi gärna ställa tre korta frågor till dig.


Svara här

Såhär skulle jag sammanfatta DI Bank: Christian Clausen, Nordeas VD, pratade om det ”nya normala”, vilket innebar fokus på kapital, likviditet, upplåning och upplösning (alltså vad som händer med en bank om den skulle gå i konkurs). Han trodde att aktieägare i europeiska banker i framtiden kommer att få räkna med en avkastning på eget kapital (ROE) på mellan 9 och 13 % istället för som tidigare 17-18 %. Nordea själva siktar på att hamna någonstans runt 15 % ROE och det ska de klara genom ett fokus på relationen med kund. Idén är att bygga ut distributionskanalerna och att satsa mer på helhetskunder, vilket förutom lönsamhet även sänker kostnaden.

Att satsa på helhetskunder, i alla fall när det gäller företagssidan, pratade även Rune Bjerke, VD DnB NOR, om. De har redan idag högst ROE och lägst kostnads-inkomsttal (C/I). Att vara en norsk bank under finanskrisen har varit positivt menade Bjerke. Också SEBs VD Annika Falkengren var inne på relationsspåret och helhetskunder och SEBs nya värdebudskap är THE Relationship bank. SEB konstaterar att de är en bank som alltid har funnits där för sina kunder, i vått och torrt. Under finanskrisen växte SEB sin balansräkning för att kunna fortsätta göra affär med alla kunder som ville.

Växa ville SEB göra organiskt och på frågan om de kommer göra några uppköp i exempelvis Tyskland svarade Falkengren: ”Vi har precis blivit av med ett företag. Det känns lite för tidigt att köpa upp ett nytt”. Även om Falkengren ser positivt på framtiden för bankmarknaden i Sverige så påpekade hon att fler och fler regleringar är betungande och att de gör själva råvaran inom banking – pengar – dyrare. Så diskussionen som lagstiftare i Sverige för om att ha ännu högre krav på bankernas kapital än vad Basel III stipulerar riskerar att minska svenska banksektorns konkurrenskraft.

Någon som inte pratade om helhetskunder var Carl-Viggo Östlund, VD för Nordnet. Han skanderade UNBANK YOURSELF flera gånger och tänkte bli Nordens ledande bank för sparande. Ledord för Nordnet för att bli ledande i Norden var ”Modern” – ha bra kanaler åt sina kunder (internet, mobil, fondtorg), ”Aktivitet” – lokala team, anpassade produkter och finnas på sociala media, samt ”Enkel” – lätt att logga in på bankens sidor, enkel organisation och enkelt att förstå pris.

En annan person som pratade om pris var min kollega Shanker Ramamurthy , som har över 20 års konsulterfarenhet från några av världens främsta finansiella aktörer i USA, Europa och Asien. Här berättar Shanker lite av det han presenterade på DI Bank:

I en rapport som Shanker varit med och tagit fram har han jämfört vad som kännetecknar några av bankvärldens föredömen från resten av kollegorna. Det som kännetecknar föredömesbankerna är bland annat deras kundkännedom och hur de utnyttjar denna kunskap för att skapa nya produkter och tjänster riktade mot de olika kundsegmenten. I bankvärlden sticker detta ut något. De flesta banker utnyttjar inte prissättning som någon differentiering, utan anpassar priser mer efter var konkurrenterna ligger.

Framgångsbankerna sticker också ut i sin informationshantering. I en kontext där 40 procent av bankerna uppger att de lider av informationsöversvämning utan verktyg att utnyttja eller analysera informationen blir informationshantering lätt en stark konkurrensfördel. Att skapa mening och vägledning ur enorma mängder information ställer stora krav på IT-stöd, både genom att integrera ofta silo-organiserade system och att ha verktyg och struktur för att utnyttja och analysera information.

Min kollega Carl Mikael Dufberg är också inne på samma linje i sin krönika.

Jag hoppas att ni alla hade kul på DI bank och att jag får möjlighet att träffa er snart igen!

Arkiv för kategori ‘Smartare bank och finans’

Plattform för mobila betalningar – Banker erbjuder mobila tjänster

13 maj, 2011

Svenska banker ligger redan i startgroparna för att släppa sina respektive plattformar för mobila banktjänster och till viss del även betalningar. Det handlar primärt om att flytta funktionerna från Internetbanken till den mobila användaren, där möjlighet skapas för konto-till-konto-överföringar och andra banktjänster som saldo och top-up till exempel.

Det är en naturlig utveckling som sker, där etablerade strukturer nu flyttar ut till den mobila användaren – men nog kan man tycka att det har dröjt länge? Redan 1999 levererade IBM världens första mobilbank via WAP till Svenska Handelsbanken. Att det ska ta 12 år till innan bankerna skapar en mobil webbvy av deras befintliga Internetbank kan knappast ses som aggressivt?

Sara Palbush skriver i sin blogg att trögheten för bankerna att komma ur startblocken beror på okunskap inom området. Saras förklaring till varför det har laggat bland bankerna att komma igång med mobila banktjänster är att bankerna resonerat ”eftersom ingen annan har gjort det ännu, så måste det vara svårt”.

Jag tror själv att del av sanningen är att konsumenten av den mobila banktjänsten inte får tillräckligt värde av tjänsten där en enskild bank erbjuder enbart sina kunder en mobil betalningstjänst. Vi behöver skapa en ”elektronisk plånbok” för alla konsumenter att fylla upp med det som de själva vill ha i den; betalkort, lojalitetskort, passerkort etc. innan mobila betalningar kan nå en massmarknad.

BTW, IBM levererar tillsammans med Sybase en komplett, färdigkonfigurerad och säker plattform för banker och finansorganisationer som vill hänga på tåget kring mobila banktjänster – IBM mCommerce Appliance,vilket jag hoppas bara är i väntan på att vi i samhället tillsammans får nå Eldorado med en öppen elektronisk plånbok.

Du vet väl om att jag finns på Twitter också? Du hittar mig som ”smartarehandel” där jag främst twittrar i frågor kring mobilitet inom handeln. Just nu har jag där länkat till ett härligt provokativt videoseminarium kring pengar, som alla borde titta på!

Allt gott,

Hansa

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel