« Äldre poster
Postat av:
Åke Freij
Kategorier:
Smartare bank & finans
Etiketter:


Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Nöjda bankkunder och högt förtroende (eller?) – observationer från Sverige 2012

16 april, 2012

På konferensen Strategitorget Bank & Finans nyligen diskuterades ämnena nöjda kunder och förtroendet för branschen intensivt. På ytan har svenska banker goda siffror (i alla fall bättre än vissa andra länder och myndigheterna i Sverige…).

I mitt anteckningsblock kan diskussionen i (och med) branschen sammanfattas i följande teman:

1) Det finns en interaktion mellan den privata sfären och rollen som bankanställd

Bankanställda får representera branschen i privata sammanhang. De flesta människor är kund i en bank. Hur ska man hantera frågor om bolånemarginaler, lönsamhet, bonusar, mm när man inte själv riktigt vet fakta i fallet? En möjlig lösning är att ge de anställda som ambassadörer ett ”survival kit” som hjälp vid dessa tillfällen till kommunikation.

2) Det finns en stor potential till förenkling i branschens arbetssätt och erbjudanden

Det påstås att Albert Einstein sade: ”Everything should be made as simple as possible, but not one bit simpler”. Det verkar finns en stor potential till förenkling i det interna arbetet på företagen i finansbranschen. Flera vittnade om att sådant arbete pågår, men att det finns mycket kvar att göra. Branschens erbjudande är i grunden ganska enkelt: finansiering plus sparande. Kan detta erbjudas på ett tydligt sätt kan kundens förtroende vinnas. Dock kräver kundens finansiella situation ibland komplexa analyser för att ge rätt rådgivning. Hur uppnår man balans?

3) Förtroende och nöjdhet är en generationsfråga – men vad är en generation?

Hur man som kund blir nöjd skiljer sig från generation till generation, men vad är en generation och hur mycket (och hur snabbt) skiljer det sig? Konklusionen i gruppen var att ”halveringstiden” för ändrade värderingar och beteenden minskar. Tidigare kunde en generation segmenteras över 10-20 kanske 30 år. Nu kan det skilja på 5-10 år . Vad krävs då? Jo, bättre och mer precisa segmenteringsmodeller som bygger på trovärdig information om kunderna. Generationsfrågan speglar sig också i kanalstrategier. Här krävs en bättre och mer genomtänkt syn än ”unga vill chatta och gamla vill stå i kö på kontoret”.

4) Regler ska hjälpa kunderna, men ger sämre service(?)

Den ökade misstron mot branschen tenderar att leda till fler regleringar . Detta görs bla för att stärka kundens situation. Men vissa kommentarer tyder på att kunderna riskerar sämre service. En kommentar: gränsen för beloppet kunden ska ha hos oss för att få rådgivning kommer att öka.

5) Transparens och utbildning – har branschen ett ansvar eller inte?

I denna fråga kan skönjas en ambivalens. Å ena sidan kan man se att det behövs förklaringsmodeller för branschens affärsmodell och produkter. Detta kunde eventuellt lösas med utbildningsinsatser för allmänheten. Å andra sidan är det få andra branscher som det krävs en förklaring av exakt vilka marginaler som finns (så varför i denna bransch?).

Branschen har en stor möjlighet nu att agera. Bankernas erbjudanden engagerar till debatt! Hur gör ni i bankbranschen för att ta tillvara detta? Slutligen en fundering från djävulens advokat: behöver man ALLTID sträva efter att ha nöjda kunder?

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Gästbloggare
Kategorier:
Smartare bank & finans
Etiketter:



Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Vänd bankkunders klagomål till din fördel!

13 mars, 2012

Svenskt kvalitetsindex presenterade nyligen sin statistik över klagomål från kunder inom olika branscher. Jag fördjupade mig lite i statistiken för bankbranschen. I SKI:s statistik framkommer att andelen klagande bankkunder i Sverige i snitt är 8 %. Till det ska läggas de kunder som tycker sig haft anledning att klaga men som inte gjort det (ca 4 %). Statistiken visar också att de verksamheter som tar emot klagomål inte hanterar dem speciellt bra.

Jag kan då inte låta bli att tänka på några banker, som jag tycker gjort framgångsrika initiativ med relativt enkla insatser inom detta område. Det här har jag också skrivit om i min senaste krönika.

De banker som jag lyfter fram har aktivt arbetet, inte bara med att hantera klagomål utan med att öka kundnöjdheten, kundlojaliteten och dessutom få bättre lönsamhet på köpet. De har alla gjort det genom att de utnyttjat kunddata som redan idag finns tillgänglig.

Banco Pastor använde exempelvis sin data för att kunna identifiera vilka kunder som riskerade att lämna banken, men även för att bättre kunna rikta erbjudan till olika kundgrupper. Resultatet? En ökad kundlojalitet på tjugo procent.

BBVA analyserade vad som skrevs om banken på nätet. Genom att automatisera denna process kunde banken bättre bemöta negativa kommentarer på ett snabbare sätt, vilket resulterat i färre negativa kommentarer och en ökning av de positiva.

SNS Bank valde att utnyttja information om kundernas unika intressen och behov för att skräddarsy erbjudanden i realtid. Något som direkt påverkat försäljningen.

Är det här relevant för ditt företag? Vänta inte på SKI:s nästa rapport, utan kommentera och tyck till nedan.

Carl Mikael Dufberg är direktör för bank- och finanssektorn på IBM i Sverige

 

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Åke Freij
Kategorier:
Innovation
Smartare bank & finans
Etiketter:



Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Finansbranschen – vad har hänt på 100 år?

4 november, 2011

Som ni kanske vet så fyller IBM 100 år i år. 100 år är en lång tid och mycket har hänt sedan dess. Visst var det då en helt annan finansiell värld än den vi lever i idag? Våra  finansmarknader idag är globalt integrerade, rör sig snabbt, är fulla av smarta  värdepapper (och inte så smarta…!?), lockar till spekulation samt använder ny teknik för att skapa lösningar. Så var det väl inte för 100 år sedan? Eller? Låt oss få lite perspektiv på den värld som vi idag tycker är ”helt ny och aldrig tidigare upplevd”:

Global integration: före första världskriget rådde ett större globalt flöde av investeringar än nu. T ex så byggdes den svenska järnvägen och vattenkraften upp med främmande kapital)

Snabba rörelser: det är snart 80 år sedan aktiemarknaden i New York 1929 föll kraftigt efter att ha sexdubblats de tidigare åren . På två månader förlorade marknaden 89% av sitt värde.  Detta fall har vi fortfarande inte sett en motsvarighet till i den nuvarande ”krisen”.

Smarta värdepapper: de affärer som gjordes i Lloyds tehus redan 1688 innebar design av avancerade uppgörelser för hur risk och vinster skulle fördelas för laster på långväga skepp.

Spekulation: de uppblåsta värden som skapades runt tulpanlökar i Holland slår det mesta i vår tid (även den så kallade ”dot.com bubblan”). Som mest kostade en tulpanlök många gånger mer än en normal årslön.

Ny teknik: finansmarknaden har alltid varit bra på att använda ny teknik för att förbättra verksamheten. Den utveckling som sker idag är betydelsefull, men kom ihåg t ex införandet av telefoner och möjligheten att skicka information via dessa ledningar (t ex telefax). Installationen av bankomater var också en radikal innovation.

Det är klart att det går lite snabbare idag. Och det är säkert lite smartare. Men: vi kanske inte lever i en värld idag som är så helt unik och totalt annorlunda mot för 100 år sedan?!

Jag lämnar er med några frågor: Vad kan ditt företag lära sig av finansmarknaden för 100 år sedan? Finns det affärsmodeller som var gångbara då, som kan vara perfekta för marknaden ”under och efter finanskrisen”? Vad har de företag gjort som (liksom IBM) fanns då och fortfarande finns kvar nu? Ett exempel i finansbranschen är Rothshild, som funnits som institution sedan mitten på 1700 talet.

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel
Postat av:
David Wajnblom
Kategorier:
Smartare bank & finans
Etiketter:







Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

SIBOS 2011 är slut. Vad gör du nu?

14 oktober, 2011

Jag som person blir ofta medryckt i stunden. Med stor inlevelse kan idéerna spruta och ny planer, roadmaps och strategier forma sig och pulserar i takt med den diskussion, det samtalet eller den miljö, som jag råkar befinner mig i. Frågan är vad händer med alla dessa tankar och strategier när diskussionen är slut? Vad är viktigast? Att ständigt komma på nya idéer eller att verkställa det jag har framför mig? SIBOS, bankvärldens största betalningsseminarie, är just en sådan speciell miljö där tankar, roadmaps och strategier formas – men vad händer när seminariets fem dagar är slut. Vad händer med alla goda idéer?

SIBOS, bankvärldens största betalningsseminarie, är både en mötesplats och ett tidräkningssystem. En mötesplats för att det ingenstans finns så många kunder, leverantörer och kollegor samlade samtidigt på samma plats. (Jag vet kunder som har interna möten på SIBOS för att det är en av de få gångerna de samlas.) Ett tidräkningssystem för att många använder SIBOS för att förklara när saker och ting händer: Du kan väl boka in mötet innan SIBOS? Vi kör igång projektet efter SIBOS. Det var innan SIBOS, för två år sedan, vi träffades. Och, viktigast kanske, vad har du gjort sedan senaste SIBOS? Och det är vad du har gjort sedan senaste SIBOS som jag skulle vilja gräva lite djupare i.

SIBOS är en fantastisk källa till inspiration där bankvärldens superstjärnor (typ) som centralbankschefer, forskare, CXOer från stora banker och chefer för stora leverantörer berättar om allt från internationella betalningar, risk, det mest framtidssäkra standardformatet (ISO20022 FYI) till custody, betalningsinfrastruktur och värdepappersmarknaden. Dessutom har möjligheterna för bankerna att välja precis vad de vill ha inom betalningshubar, risklösningar, analyslösningar, kärnbankslösningar, CRM-system aldrig varit större. Denna kombination skapar en atmosfär av att allt är möjligt och av att saker och ting ska förändras… efter SIBOS.

Tillbaka till ”sedan senaste SIBOS”. Om vi nu är på denna fantastiskt inspirerande mötesplats, om vi i bankvärlden aldrig haft bättre möjligheter att få precis det vi önskar och idéerna sprutar. Vad gör vi efter SIBOS? Jag har en känsla av att många av idéerna inte blir mer än just idéer – och i vissa fall är det medvetna val, vilket så klart är bra. Men alla de idéer som vi vill ska bli något, vad händer med dem?

Min uppmaning är att nu när detta SIBOS är slut, SIBOS 2011. Ta fram anteckningsboken som du använde för alla de idéer som pyrde under SIBOS och ring kollegan, som du hade en idé tillsammans med. Ring kunden som du vet om att du skulle kunna hjälpa. Ring leverantören som du såg hade en smart lösning på en utmaning du gått och klurat på länge. Och på nästa SIBOS svara på frågan om vad som hänt sen senaste SIBOS: Jo, jag hade ju en ”bankidé” på förra SIBOS som jag inte kunde släppa och jag fick möjligheten att utveckla den, så i år ska jag presentera den i en av sessionerna i hopp om att inspirera andra att ta sina bra ”bankidéer” och jobba med dem.

Nästa inlägg från mig kommer inte bara handla om SIBOS, utan dessutom om några av de heta diskussionsämnen som jag lyckades fånga upp! Och som alltid har du några idéer du skulle vilja diskutera – ring eller mejla och jag ställer gärna upp som bollplank!

Länka | 2 kommentarer »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel
Postat av:
David Wajnblom
Kategorier:
Smartare bank & finans
Etiketter:



Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Smarter Questions. Answered.

20 september, 2011

Igår, måndag, började SIBOS – en årlig banking-konferens inom betalningar, den största i sitt slag med över 6000 deltagare från hela världen. De kommer till SIBOS för att träffa kunder, för att se de senaste tillskotten från leverantörer på plats och, kanske framförallt, för att få svar på frågor.

I de dialoger jag för med banker stöter jag på många frågor. Frågor som ofta är väldigt lika oavsett vilken bank det är som ställer dem. Frågorna låter ungefär så här:

  • Hur ska jag säkerställa att de intäkter vi har på betalningssidan inte äts upp av mina konkurrenter?
  • Hur ska jag kunna sänka mina kostnader per betalningstransaktion?
  • Hur kan jag minska risken för bedrägerier inom betalningsområdet?
  • Hur kan jag säkerställa att jag kan efterfölja alla regleringar som införs på marknaden?
  • Hur kan jag anpassa mig till ett nytt konkurrenslandskap, leda betalningsmarknaden och vara innovativ?

Under de närmaste intensiva dagarna ska jag lyssna på kunder, teknikleverantörer och myndigheter för att se om jag kan komma närmare svaren på några av frågorna. Jag återkommer i nästa vecka så håll utkik! Och medan du väntar – håll dig uppdaterad om vad som händer på SIBOS på Twitter genom att följa mitt mer eller mindre genomtänkta kvitter. Sök efter användaren ”Wajnblom”.

 

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
Postat av:
Åke Freij
Kategorier:
Innovation
Smartare bank & finans
Etiketter:



Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Dagens finansbransch – hur gå från kreativ förstörelse till konstruktiv kreativitet?

13 september, 2011

Det var över 70 år sedan som den legendariske ekonomen Joseph Schumpeter myntade begreppet ”kreativ förstörelse”. Han gjorde detta eftersom han fann att i arbetet med innovation, skapade smarta människor och företag lösningar som gjorde befintliga saker värdelösa.

Händelserna under de senaste månaderna har fått mig att tänka mycket på förstörelse. Vi har sett stora värden försvinna från de finansiella marknaderna och under sommaren såg vi fysiska värden brinna ner på grund av upplopp och bråk i europeiska städer. Jag tror att en orsak till detta är bristen på kreativitet i det ekonomiska och politiska systemet. De produkter och lösningar som erbjuds till kunder i den rådande turbulensen är desamma som i början av den finansiella historien. Du får råd att lämna aktier för räntepapper om du inte klarar av risk (detta vid en tidpunkt då dina aktier har minskat 25% i värde …). De ”expertråd” du får om du ska ha fast eller rörlig ränta för dina lån skiljer sig från expert till expert och från dag till dag.

De finansiella institutionerna i dag 2011 erbjuder samma typ av rådgivning som bygger på samma typ av produkter som för 500 år sedan. Dessutom gör obeslutsamhet i de politiska svaren att cirkeln snurrar snabbare i fel riktning. Samma gamla knep används för att skjuta upp problemet (för en intressant debatt se boken: Johan Norberg, En perfekt storm). Det krävs något nytt: låt oss kalla det konstruktiv kreativitet. 

Hur kan konstruktiv kreativitet skapas i den finansiella sektorn? Först: skapa en innovationsstrategi för att bestämma hur du vill förnya. Sedan: upprätthåll en fokuserad, men bred portfölj av initiativ. Slutligen investera i människor som har tid att lära sig vad kunderna behöver, hur ny teknik fungerar och effekter av nya lagar och regler. Resultatet blir oväntade lösningar för kunderna. Kan en gemensam process av innovation mellan de politiska och ekonomiska systemen skapa nya lösningar? Kan bankkunder erbjudas hybridprodukter som ger både hög avkastning och stabilitet på lång sikt? Endast genom att investera i innovation resurser, kultur och verktyg kan konstruktiv kreativitet uppnås.

Vad är era tankar – hur kan vi gå från den kreativa förstörelen mot mer konstruktiv kreativitet?

Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel
Postat av:
David Wajnblom
Kategorier:
Smartare bank & finans
Etiketter:






Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Kunder idag är bättre uppdaterade och kräver mer – vad gör du för att möta kraven?

1 september, 2011

Om du hittar en artikel i tidningen i dag som handlar om bank så är det en mix av död och pina, besparingar, nya regleringar eller uppsägningar. Det finns dock en annan viktig aspekt som bankerna bör beakta: Kunderna.

Kunders förväntningar har aldrig varit högre. Det är förväntningar på högre service, rätt produkter och lågt pris. Ytterligare en förväntning är att kontakt ska ske på kundens villkor, fysiskt, digitalt, mobilt och framför allt när det passar kunden.

Den tekniska utvecklingen har dessutom givit kunderna möjlighet till full transparens kring just produkter, priser och service. Med nätet har kunderna också ett verktyg för att ständigt vara i kontakt med både varandra och med företag!

Några av de utmaningar som denna kundmakt skapar och som jag har sett hos många finansiella organisationer är:

  • Hur ska vi bättre förstå och förutspå våra kunders beteende baserat på den insikt som (oftast) redan finns inne i organisationen?
  • Hur ska vi kunna marknadsföra och sälja rätt produkt till rätt pris till rätt kund?
  • Hur ska vi kunna förutsäga vilka kunder som är lojala och hur ska vi kunna öka denna kundlojalitet?

Dessa och fler frågeställningar tar IBM Institute for Business Value (IBV) upp i sin rapport Capitalizing on the Smarter Consumer.

Några resultat som vi har sett hos banker som har fokuserat på dessa frågeställningar är:

  • En nordamerikansk bank uppnådde en ROI på 642 % på sina marknadskampanjer
  • En asiatisk bank minskade tiden det tog att ta in nya företagskunder med 60 %
  • En europeisk bank i Brasilien förbättrade kundnöjdheten hos sina företagskunder genom att förbättra tillgängligheten till 99 %

Går du runt och tänker på dina kunder och deras lojalitet. Eller är du nyfiken på hur bankerna i exemplen ovan lyckades nå sina resultat? Gör så här:

  1. Läs mer om det vi kallar Smarter Commerce
  2. Råkar du vara i Toronto 19 – 23 september för SIBOS så besök mig i IBMs monter för en introduktion av Smarter Commerce och för att träffa våra experter inom kundbeteende
  3. Kontakta mig så kommer jag till dig istället och berättar om Smarter Commerce och vad det innebär.
Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel
Postat av:
Åke Freij
Kategorier:
Innovation
Smartare bank & finans
Etiketter:

Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Aktiehandel och modern teknik – öka transparensen

26 augusti, 2011

De senaste veckorna har det varit debatt om svängningarna på börsen och huruvida dessa skapas av datorer som står i källare och tar beslut om att köpa och sälja (senast på en ”pressträff” i veckan: se bla artikel i SvD)

Jag har tre viktiga synpunkter på detta

  1. Teknik (i detta fall datorer) kan i sig aldrig skapa en process eller en händelse. Det är implementationen som gör skillnad. Detta är människor som har åsikter och tankar, som de vill omsätta till handling. I detta fall gäller det hur man konfigurerar de program som styr datorerna, och vilka gränser man sätter för när ett värdepapper ska köpas och säljas. Det kan omöjligt vara så att alla kapitalförvaltare, hedgefondägare och ”day tradare” har exakt samma syn på när något ska köpas eller säljas
  2. Regleringar har ofta visat sig öka osäkerhet och / eller volatilitet – de ökar innovationsutrymmet. Detta kan ses till exempel i fallet med ompacketering av bostadsobligationer och den ökade fragmenteringen av aktiehandeln efter MiFid-direktivet.
  3. Kapitalmarknaden mår bra och fungerar bättre av snabbt informationsutbyte och effektiv handel. Ju fler aktörer som kan ta snabba beslut på aktuell information desto bättre. För att skapa en smartare finansbransch kommer ett stort värde att finnas i lösningar för informationshantering och analys.

Slutsatsen av detta resonemang blir: det går inte att förbjuda ny teknik. Var går i så fall gränsen? Ska vi förbjuda internetaktiehandel (dvs det som alla mäklare numera har)? Ska vi förbjuda handel via telefon (det går ju också relativt snabbt)? Ska vi förbjuda telefax, som ju gör att det går snabbare än via brevduva? Är brevduvorna för snabba (de går troligtvis fortare än hästbud). Denna kedja kan fortsätta länge… Däremot kan transparensen ökas. Börsen kunde vara öppen med vilka aktörer som har datorer i deras lokaler, hur man prioriterar vem som får bättre närverkstillgång, mm. Detta skulle göra att ”gemene man” får en bättre känsla för hur handeln går till.

För en vidare diskussion om hur regler och teknik påverkar innovation i finansbranschen, läs gärna denna artikel från IBM Institute for Business Value: Solving The Innovation Puzzle

 

Länka | 1 kommentar »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel
Postat av:
David Wajnblom
Kategorier:
Smartare bank & finans
Etiketter:



Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Bättre kreditriskhantering för en bättre balansräkning

14 juni, 2011

Europas nya finansiella regelverk innebär att det ställs hårdare kapitalkrav på banker. För att lösa de nya kapitalkraven satsar många av de nordiska bankerna på sina privatkunder. Det finns dock fler sätt att finansiera balansräkningen – bättre kreditriskhantering.

Det finns två tydliga trender inom bank som har stark koppling – myndigheters allt starkare budskap om hårdare krav på bankers kapital och bankernas flirtande med privatkunder.

EU-kommissionen har efter finanskrisen förstått risken med att banker har för lite kapital och försöker åtgärda detta genom Basel III. Svenska regeringen, med Borg i spetsen, tycker inte att Basel IIIs kapitalkrav är nog utan vill ha än starkare kapitaltäckningskrav för svenska banker och beskriver svenska banker som snattande vulkaner, skriver både Dagens Industri och Dagens Nyheter.

Svenska banker letar sätt att stärka sina balansräkningar, förutom att låna på den europeiska marknaden, och har bestämt sig för att privatkunder är en viktig källa till (billigt) kapital. Detta har lett till att 2011 är privatkundsrelationernas år för bankerna och det syns i deras kommunikation till marknaden, samt att det var tydligt under DI Bank-konferensen. Till och med Johan Schück ger bankerna rådet att satsa på spararna i sin krönika ”Riskfylld tid för bankerna” i Dagens Nyheter den 3:e juni 2011.

Ett annat sätt att blidka regeringar, myndigheter och finansiella reglerare skulle kunna vara att ta en titt på sin kreditriskhantering. Genom en smartare kreditriskhantering kan det överskott som finns ovanpå minimikraven på kapital minskas, genom bättre förståelse för var riskerna finns. Dessutom kan en smartare kreditriskhantering dra ner kapitalkostnaden genom bättre kommunikation till myndigheter och ratingbolag samt öka anställdas produktivitet genom att konsolidera riskhantering till en gemensam riskplattform.

Låter det otroligt? IBM Center for Applied Insight har just släppt en rapport där vi räknar på ekonomiska fördelar med en smartare kreditriskhantering. Beräkningarna är gjorda på faktiska siffror från banker som ställt upp i studien. Ett typexempel är en bank med 275 miljarder dollar i tillgångar och en genomsnittlig mogenhet inom kreditriskhantering, som kan få en 357-procentig avkastning på att fortsätta att investera i smartare kreditriskhantering. De ekonomiska fördelarna är uppdelade på:

  1. minskat kapital över minimikrav från myndigheter
  2. lägre kapitalkostnad
  3. förbättringar av räntenettot samt
  4. anställdas produktivitet

Banken i exemplet ovan kunde genom en investering på 300 miljoner dollar i smartare kreditriskhantering få en avkastning på 483 miljoner dollar, PER ÅR!!, med en payback på 17-månader.

Vad är då en smartare kreditriskhantering? Smartare kreditriskhantering är inte komplicerat – förenklat handlar det om att i ett antal steg först förstå sina risker genom en koncernövergripande riskplattform, bli bättre på att ta hänsyn till risk i de beslut som tas och slutligen säkerställa att risk och prestation är samordnade så att beslut inte längre handlar om att undvika risk utan om att ta rätt betalt för rätt risk.

Jag hoppas att jag lyckats locka fram ett litet intresse för smartare kreditriskhantering. Vill du veta mer har jag två förslag:

  • Läs mer om värdet av kreditriskhantering i en färsk rapport
  • Kontakta mig så kommer jag eller mina kollegor gärna och pratar mer om smartare kreditriskhantering. Vi kan även hjälpa till med att göra en överslagsberäkning på vad det skulle vara värt för Dig att ha en smartare kreditriskhantering baserat på Dina siffror.
Länka | 2 kommentarer »
Rekommendera artikeln
2 personer har rekommenderat denna artikel
Postat av:
David Wajnblom
Kategorier:
Smartare bank & finans
Etiketter:









Arkiv för kategori ‘Smartare bank & finans’

Riskabelt att vara bank

31 maj, 2011

Jag läser i DN att SEB kräver att som låntagare i denna anrika bank ska lägenhet säljas innan ny får köpas. Om du ändå hittar din drömlägenhet innan du hunnit sälja av ditt lägenhetsinnehav så vill SEB att du ska ha ett kassaflöde starkt nog att klara av att betala båda lånen under ett (1) års tid.

Varför gör de på detta viset? Svaret är risk, eller snarare att banken anser att du är en risk.

Är det befogat att banken agerar på det sättet? Svaret är att det ur flera perspektiv är befogat.

I studien From Complexity to Client Centricity, som IBMs Institute for Business Value (IBV) nyligen publicerade och som är baserad på intervjuer med 200 toppresterande banker, pekar de intervjuade på utmaningar inom i stort sett alla riskområden:
Finansiell risk: Det finansiella systemets systematiska risk har ökat sedan den finansiella krisen. Att den inte minskat beror på att de 30 största bankerna i dag är större än de var före krisen.
Finansiell brottslighet: 90 % av de intervjuade bankerna har upplevt en ökning av antalet bedrägeriförsök.
Operationell risk: Den globala valutahandeln omsätter 4 trillioner USD… OM DAGEN!!
Governance & Compliance: Bara i USA är 240 nya regler för banker på väg att införas och i Europa behöver banker ofta efterleva multipla regelverk.

Alltså, banken måste på något sätt gardera sig, och du är ett led i bankens gardering.

Nu tänker du säkert: -Men jag är ju inget problem för banken. Jag har ju cash flow. Jag är inte som andra. Och om du tänker det slår du huvudet på spiken vad det gäller en av de största möjligheterna som många banker JUST NU MISSAR!

Studien visar att många banker har svårt att skilja mellan olika kunder och de risker som de potentiellt sett för med sig. Då visar det sig att många banker väljer att behandla kunderna relativt homogent för att vara på den säkra sidan även om kunden egentligen inte är riskabel. Utmaningen med det beteendet är att för varje procent av till synes riskabel inkomst som bankerna väljer bort måste de öka 2, kanske 3 procent, icke-riskabel intäkt. Alltså måste bankerna arbeta mycket hårdare bara för att tjäna lika mycket som tidigare.

Lösningen då, frågar du? Jo, den sitter bankerna på själva – information! Bankerna sitter ofta på en guldgruva av information om kunderna och marknaden. Det ”enda” de behöver göra är att strukturera informationen som redan finns och utveckla sina analytiska förmågor. Vips, öppnar sig nya affärsmöjligheter. De banker som blir bäst på att använda prediktiv analys för att differentiera sig inom riskområdet kommer att vara vinnarna på en post-finanskrismarknad.

Tips för att lära dig mer om att utnyttja din information för att göra bättre riskanalyser:

  • Ladda ner From complexity to client centricity och läs om vad de 200 största bankerna globalt har delat med sig av
  • Kontakta mig så bokar vi in ett tillfälle då jag kan prata om riskhantering och vad andra banker gör inom området
Länka | Inga kommentarer »
Rekommendera artikeln
1 personer har rekommenderat denna artikel
« Äldre poster
Stäng