Vi behöver spela mer spel för att lösa samhällsproblem

5 juli 2013

Ungdomar i länder som USA och Sverige har spenderat ungefär 10 000 timmar i snitt (ja, i snitt) på att spela spel före de är 21 år (ja, du läste rätt – 21 år)! Totalt i världen rör det sig om 500 miljoner människor som spenderat i snitt 10 000 timmar i spelvärlden. För att sätta de 10 000 timmarna i perspektiv innebär det ungefär 5 års heltidsjobb (för 500 miljoner människor) – 2,5 miljarder årsarbetskrafter. Jag är helt fascinerad av de siffrorna! Ungdomar som spelar lär sig att samarbeta har en starkare syn på att allting är möjligt och blir bättre på problemlösning än andra som inte spelar. Problemet är att all deras kraft går åt att lösa problem som inte nödvändigtvis är samhällsproblem – exempelvis hur man skall störta ‘the Lich King’ i World of Warcraft – inte hur man skall rädda miljön eller skapa fred på jorden.

Att använda ”mekanismer” vanligt förekommande i spelvärlden för att påverka verkligheten, t.ex. göra tråkiga arbetsuppgifter roligare, kallas för ‘gamification’ och är fortfarande i sin linda. Du kan läsa mer på den här svenska sajten. De gamification-initiativ som kommit fram hittills i offentlig sektor är ofta bara ett nytt sätt att belöna folk. Det handlar om att krydda verkligheten med spel-liknande egenskaper. Exempelvis får sjuksystrar som skapar snabbare genomströmning av patienter extra poäng som leder till en liten bonus. Det är kanske inte så nytänkande, men det ger säkert en viss effekt. Ett eget exempel i liten skala skulle kunna vara att låta handläggare på myndigheterna få erfarenhetspoäng per handlagda ärende och få intelligens-poäng för komplexa ärenden. Vissa av de ‘tråkigare’ ärendena kan slumpmässigt taggas med en bonuspoäng. Detta kan leda till allt från löne-/semesterförmåner och mentorskap av högre chef till karriärsvägar och professions-certifieringar. Det här är spännande saker och väl värda att sätta sig in i! Om du jobbar inom offentlig sektor och skulle vilja göra något sånt här eller bara prata om det – litet som stort – kontakta mig!

Extra spännande blir det att ta det hela ett steg längre. Istället för att göra verkligheten mer ‘spel-lik’ kanske man borde göra spelen mer verklighetslika och helt enkelt låta spelen vara verkligheten. Ett försök är IBMs initiativ Innov8. Det som driver de som spelar är en känsla av syfte, att man kan bidra med någonting, göra något viktigt och att alla insatser är värdefulla. Tror ni att det finns ungdomar som känner sig engagerade runt klimathotet och gärna skulle vilja rädda miljön eller vill lösa några av de sociala problem vi ser i Sverige, exempelvis i ett spel? Det tror jag!

Förklara gärna för mig varför vi inte borde inrikta stor kraft på att utnyttja den här potentialen till något bättre!

Detta inlägg postades under kategorierna Innovation, Smartare förvaltning, Smartare städer.
Du kan följa svar via RSS-flödet, lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.


Dela:

Lämna en kommentar