Fråga Watson, han kanske vet

24 maj 2013

Igår hade jag en diskussion med några kollegor på IBM som spände över allt ifrån våra dagliga intryck till den globala uppvärmningen. En av teserna vi diskuterade var: om man för att komma till rätta med de miljöutmaningar som världen står inför måste man tillsätta tillräckligt många regler och policies för att varje individ ska ta till sig och agera i varje litet delmoment av sin existens.

Analogin vi använde oss av är: för att ett samhälle ska fungera är en av grundstenarna ett rättsväsende som just pekar ut hur, vad, vart och varför man gör eller inte gör saker.

Kanske är det den enda vägen framåt, kanske är människan själv inte kapabel att ta den typ av definitiva beslut som i så fall grundar sig på att de effekter som förfarandet har, inte är påtagliga någonstans inom närtid för samma individ, utan för kommande generationer eller för andra på andra delar av den här planeten. Varje individ är kanske ”sig själv närmast”, inte nödvändigtvis för att det ligger i vår natur utan för att vi inte är kapabla till att ta in tillräckligt mycket kunskap om omgivningen givet våra förutsättningar…

I Sverige är vi generellt duktiga på att anpassa oss till regler och förordningar. Vi har levt i snart 300 år utan krig och större missöden. Vi har haft allmän skolgång sedan 1842 vilket förstås påverkar våra val och vår anpassningsförmåga.

Hur ställer sig en fattig familj i Sydostasien till att det plötslig ska finnas förordningar om vad de ska göra med sitt avfall? Kanske är det inte de som gör mest negativt miljöavtryck men förr eller senare måste vi alla agera. Kanske blir det som min morfar sa: ”Men det har hänt mycket de senaste 100 åren, och det kommer hända mycket de kommande 100 åren, människan har ju anpassat sig förr och hon kommer att lösa det igen…”. Min morfar blev nästan 100 år, så nog hade han rätt i att det kommer hända mycket de kommande 100 åren också. Och när han gick bort hade inte ens den totala revolutionen av mobila enheter ens satt igång på allvar.

Behövs det då, för framtida aktiva engagemang och möjlighet att fatta beslut som rör många ingående komponenter (jag tänker mig, människor, djur, miljö, företag etc), en kapacitet som bara kan levereras av datorer? Någon sa att Da Vinci (1452-1519) var den siste vetenskapsmannen som kunde ha hög tvärvetenskaplig kompetens. Vi andra som lever nu, kan vi förlita oss på Watson och hans gelikar?

Tänk om den typ av beslutstöd som nu appliceras på många håll i världen inom sjukvården med superdatorn Watsons hjälp kan användas för miljön? Tänk om vi med hjälp av Watson kan blicka bakåt och använda oss av de senaste 100 åren för att kunna se in i framtiden och ge oss underlag för att ta rätt beslut som kan trygga vår miljö i framtiden? Kanske kan Watsons kapacitet att kunna analysera enorma mängder data bli lösningen på hur vi ska kunna bygga en säker framtid för kommande generationer och hjälpa oss att ta de beslut som människan själv helt enkelt inte är kapabel till att fatta på egen hand. Watson har ju redan tagit jobb i en vanlig kundtjänst, så varför inte ställa de stora miljöfrågorna till Watson i framtiden också!

Läs mer om vad IBM gör inom miljö och energi

Detta inlägg postades under kategorierna En smartare planet, Innovation.
Du kan följa svar via RSS-flödet, lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.


Dela:

Lämna en kommentar