Skribent:
Gunnar Söderholm från Stockholms miljöförvaltning och undertecknad deltog nyligen som verklighetsvittnen för Trängselskatteprojektet i Stockholm vid ett akademiskt seminarie med det spacade namnet ”Cyber Social Physical Systems: new perspectives on Transportation Infrastructure Pricing” i Chicago. Värdar och initiativtagare var Kungliga Tekniska Högskolan och University of Illinois at Urbana-Champaign.
Syftet var att lära sig allt värt att veta om Trängselskatteprojektet. Varför och hur kom det till? Vad var svårigheterna och effekterna?
Det är nu 8 år sedan IBM skrev på kontraktet att leverera det kontroversiella Trängselskattesystemet och sedan dess har vi hållit 100-tals presentationer för politiker, planerare, akademiker och it-leverantörer från jordens alla tänkbara hörn. Så varför var just detta seminarie så märkvärdigt då?
Jo, nu verkar det hända saker i USA. Den federala finansieringen för väginfrastruktur stryps. Delstaterna måsta hitta nya inkomstkällor för att hålla det överbelastade amerikanska vägnätet flytande. Lösningen stavas ”4T = Tolling, Transit, Technology and Telecommuting”. Enligt Wayne Berman vid Federal Highway Administration saknas det finansiering till nya vägbyggen. Man är glad om man kan säkra underhållet av befintligt vägnät. Det finns en lista på 5-10 städer som förbereder införandet av Trängselskatter, där smarta IT-lösningar är ett måste för att öka kapaciteten i det existerande vägnätet. Man ska också initiera program som gör det möjligt att bedriva ekonomiskt verksamhet utan fysiska transporter, t.ex. Telecommuting. Det nämndes flera exempel på ändrade processer som minskar behovet av fysiska transporter.
En av de mest intressanta erfarenheterna från Trängselskatteprojektet i Stockholm är att mindre än hälften av de uteblivna bilresorna blev kollektivresor, de andra resorna liksom bara försvann. De var kanske inte så viktiga, eller så kunde de kombineras med andra aktiviteter. Insikten ökar nu i USA om att fysiska transporter faktiskt inte är välfärd (som många länge har trott) utan bara vanlig resursförbrukning. Detta är Smart City i verkligheten!
