Den moderna synen på vetenskap!

25 maj 2012

Med mitt förra samt detta inlägg ger jag min syn på vetenskap och innovationer, från ett populärkulturellt perspektiv. I mitt förra inlägg började jag långt bak i tiden, en tid då vetenskap innebar att göra guld av aska och förhandla med djävulen. Den moderna synen på vetenskap ser betydligt mer annorlunda ut.

Modern tid: tåg, plan och bilar
”Den första av en miljon moderna dagar” – The Ark (Hey modern days). Under en tid mår världen bra igen. Utvecklingen och spridningen av många synliga saker, så som flygplanet, bilen och tåget leder till att människor upplever vetenskap som positivt. Det finns en rad filmer om bilar, till exempel. American grafitti  av George Lucas där livet i och kring en bil skildras som idealiskt. Ett intressant exempel är hur forskning för den amerikanska bilindustrin har finansierats, vilket har resulterat i en hel del kända forskare, så som William Abernathy och James Utterback.[i]

Den postmoderna osäkerheten: Suspicious minds
“Vi är fångade i en fälla, jag kan inte ta mig ut” – Elvis Presley (Suspicious minds). Under den här tiden kan man börja märka en misstänksamhet mot effekten av den nya tekniken. Vad kommer den tekniska utvecklingen slutligen resultera i? Ett populärkulturellt exempel är datorn HAL som har huvudrollen i filmen 2001- en odyssey av Stanley Kubrik.

Informationteknikens ålder: Problemlösare och nördar
“Inget ändras, förutom ansikten, namn och trender” – Bowling for soup (High school never ends). Som jag skrev i mitt förra inlägg, allt vi gör idag är vetenskap- ett exempel är Google (som är digital research). Både algoritmerna för sökning och protokollen som möjliggör kommunikationen är ett resultat av forskning. Idag kan vi ofta se  populärkulturens vetenskapsmän porträtteras som hjältar.  Robert Langdon, professor i den egentligen icke-existerande religiösa ikonologin och symboliken, som beskrivs i Dan Browns böcker. Han är en kombination av nördig professor och actionhjälte.  Detsamma gäller karaktärer i serier som CSI och Crossing Jordan. Samtidigt som de kan överlista bovarna kan de också fysiskt bekämpa dem. De kan ses som uppgraderade versioner av tvärvetenskapliga och socialt medvetna kommunikatörer . Som forskaren Shevek i novellen The dispossessed av Ursula LeGuin.

Från nu till evigheten: Kan maskinerna ta över?
“Mannen och maskinen, låtasasmänniskan” – Kraftwerk (The man machine)[ii]. Hur vi förehåller oss till vetenskapen idag visar den pågående debatten om de stora humörsvängningar som råder på börsen och hurvida de svängningarna beror på datorer i mörka källare som tar besluten om när och vad som skall köpas eller säljas. Många är emot datorerna och den så kallade skada det vållar oss normala människor. Stora påverkare inom ekonomin, så som SEBs CEO Annika Falkengren och den välkända analytikern Christer Gardell  tycker till och med att vi ska införa lagstiftning mot datorerna. Detta får en att tänka på filmen ”I robot” och Terminator-filmerna där maskinerna börjar leva sina egna liv. [iii]

Det verkar som om att synen på vetenskap är cyklisk?! Under bra tider är vetenskap och teknik öppna och under utveckling. När tiderna är dåliga däremot är man stängd och motsägelsefull. Vi måste även komma ihåg att varje innovation som är ett resultat av vetenskap har två sidor. Fördelarna- som gynnar samhället och nackdelarna- som inte gynnar någon. Ångmaskinen, telefonen och internet är bra exempel på detta. Ångmaskinen används i fabriker där arbetare har hemska arbetstider – och telefonen, den kan användas av narkotikahandlare i trading-sammanhang. Internet är ett jättebra sätt för sexförbrytare att sprida barnpornografi.

Vi kan inte sluta finansiera vetenskap på grund av de negativa konsekvenserna men däremot måste vetenskapsmännen sluta gömma sig i sina forskningslabb. De måste kliva fram och se hur deras kunskap och forskningsresultat kan användas på ett ansvarsfullt sätt i samhället.

Vi måste tillslut komma över rädslan man kan känna för kunskapens makt och istället kommunicera och utbyta idéer, mellan vårt samhälle och vetenskapen!

 

 

Detta inlägg postades under kategorierna Innovation.
Du kan följa svar via RSS-flödet, lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.


Dela:

Lämna en kommentar